Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Från jordkula till elektricitetsverk - En fiskare berättar. Hur det varit - Fortsättning. Hur det nu är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag minns, då jag var dräng i Ulfön, hos gubben
Bergner, så berätta han, att han hade lasta flera
båtar i själva hamnsundet.
— Jaa, va en sak det. Då gick strömmingen
överallt, men nu får man ut och ta’n på djupet. Ja, nu
finns int strömmingsnoten längre till på kusten. Det
är skötkroken, det, från slutet av maj till mitten på
juli, men det är nog slut med han, nu, å! Han ä
dömd å försvinne, och han försvinn också, och det
gå kvickt, ändå! Nej, nu äre skötarna. Dom börje
vi med den 15 juli. . .
— Var, då ?
— Ta! På grund och klackar här utanför. Och sen
håll vi på med dom, då, hela eftersommarn och
hösten, förståss. Men om det ä så, då, att vi int få nå
på en vecka, ja, då äre till å sätt i gång med
band-skötarna ut på djupet. Ja, Noschström vet, att
skötarne, vanlige gamskötarna, som vi använde på
Noschströmmens tid på Ulfön, det är bottengarn,
det, som en ankre, men bandskötarna, det ä flytgarn,
det, som en sänk, efter som en räkna, att
strömmingen stå på djupet.
— Och till dom övergår ni nu?
— Jaa, mer och mer. Det ä nog säkraste fiske,
det! Nu för tin.
§ 3-
Fortsättning. Hur det nu är.
— Nå, säger jag och för därmed samtalet över på
de aktuella förhållandena. Nå, hamnfogden, nu är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
