Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Fiskar-Sverige - En museihamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 4-
En museihamn.
Vi lämnade Ulföhamn klockan 11,18 f. m., och
meningen var att göra ett besök vid gruvan i
Mar-viksgrunna. Redan i västra utloppet från Ulföhamn
sågo vi så att säga pastor Perssons värld: där låg
en rad djupt nerlastade pråmar, det var slagg från
nya schaktet vid Murresund, och själva schaktet var
en grushög på den gröna strandängen. Där nere
arbetade nu Nicke Wigren!
Men planen att titta in i Marviksgrunna gick om
intet. Vinden hade skrotat över på N.V.,
sjöhäv-ningen ökade, och vid bryggan var det så grunt, att
vi fingo en lätt bottenkänning. Vi vågade inte lämna
båten där, det kunde bli haveri. Genom kikarn sågo
vi öppningarna till schakten i berget, som reste sig
tvärbrant till något tjugutal meters höjd över
hamnen, och längs stranden syntes högar av utkärrad
malm. En handfull grå aldrig målade kokhus, ett
kapell, och så det brusande havet med surrande
sjöfågel. Hur skulle här se ut om ioo år? I snart 250
år hade gruvan varit känd och bearbetad, och här
var mörk ödemark ännu. Skulle berget föda ett
samhälle här eller — för att tala med Aesopus — bara
en råtta?
Det finns dystra fisklägen på denna Guldkust.
Det här var ett, och än dystrare föreföll det vi
därnäst kommo till, Norrfällsviken på Nordingrålandet.
Nordqvist hade, som antytts, talat med två unga
222
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
