Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Vraket - Vad Arbetar-Sverige fått ärva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ungskogen, som skjutit upp, dar de forna
brädgårdarna lågo.
I städerna: de små skattebetalarna, som inte ha
råd att flytta söder ut utan måste stanna.
Denna process började i själva verket redan under
1890-talets sista år, ökade under 1900-talets första
decennium, blev fullt uppenbar, då pappersmassan
ungefär vid utbrottet av världskriget fått fast fot,
och nådde kulmen genom den därmed följande
rationaliseringen under 1920-talet och i synnerhet under
1930-talet. Hela denna långa, nära halvsekellånga
process betydde tre saker, dels sågverksarbetarnas
lönerörelser, dels industriens förtrustning med
slopande av småföretagen och dels sågverksrörelsens
nedsjunkande till en andrarangsmakt.
Hur avspeglade sig då denna process i
Guldkuststäderna? Ja, det är verkligen ett stycke högst
intressant svensk kulturhistoria. Dessa städer voro
ursprungligen små fiskarhamnar med några
handelsmän, en borgmästare, några illitterata rådmän, en
eller ett par präster, några skollärare, här och där
en landshövding eller en biskop, några andra
ämbetsmän, och dessa präster, lärare och ämbetsmän styrde
och regerade suveränt.
Ett gott exempel på det dåtida sociala tillståndet
ger den berömda S: t Petriordens historia i
Härnösand. Det var en s. k. sällskapsorden, som för övrigt
ännu alltjämt existerar och som spelat en mycket
stor roll i stadens liv. Den bildades år 1839 helt
enkelt som ett sällskap för fiske! Man köpte eller
240
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>