Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Vraket - Vad Arbetar-Sverige fått ärva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lopp stigit upp i mitt minne, och jag är övertygad
om, att han betytt mycket för min inre utveckling.
Vad hette han? Det vet jag inte. Lever han? Det vet
jag inte heller. Jag talade aldrig ett ord med honom.
Han är för mig "Den okände soldaten" i
Arbetar-Sveriges stora armé. I hans gestalt mötte mig detta
Arbetar-Sverige för första gången.
Denna episod har jag berättat, för att herrskapet
skall förstå, vilken oerhörd revolution
Arbetar-Sveriges första framträdande i Guldkustens städer
betydde. Men då den ägde rum, begrep man inte att
den sammanhängde med den bakomliggande
revolutionen i Norrlands hela industriella liv. Samtidigt
med detta industriarbetarnas framträdande i dess
samhällsliv ägde den andra stora rörelsen rum:
koncernbildningen inom den norrländska industrien, som
medförde "huvudkontor" och deras placerande i
Stockholm. De lokala sågverkspamparna försvunno,
och det återspeglades i Guldkustens städer på så sätt,
att deras 1800-talsöverklass, som behärskat deras
kommunala liv, började emigrera till Stockholm. De äldre
familjerna dogo ut, barnen hade uppfostrats i
Stockholm och stannade söder ut, och i Guldkustens städer
stego nu småhandlarna, hantverkarna,
industriarbetarna automatiskt till makten efter 1800-talets
immigrantfamiljer. De togo städerna i arv, sådana de
byggts för dessa immigranter, vilka i själva verket
varit främlingar och tänkt på städerna så gott som
bara ur egen synpunkt men inte ur samhällets. De
hade ju i sin tur tagit dem i arv som gamla outveck-
243
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
