- Project Runeberg -  Gungfly. En kärleksroman /
8

(1903) [MARC] Author: Elisabeth Kuylenstierna-Wenster
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Själf visste hon ej heller, hvad det var, som
sjöd inom henne; hvarför hon tröttnat på flirt och
societetshyllning, på de känslans bengaliska eldar en
del herrar funnit lämpligt att uppvakta henne med
och hvarför hon i stället stängde sig inne för att
läsa Anatole France, Tovote, Maupassant och mänga
flera af dem, som ristat känslornas oförbränneliga
eldskrift på hvita blad.

Spänstig, liflig och med en seg tro på något
slags ren och vacker lycka, gick hon där bland de
andra: en spole var hon, hvilken oafbrutet slog in
röda trådar i det gråa vadmalet; hon kunde ej annat,
skulle spolen ha kraft, måste den väfva med glädjens
färger.

De mörka, intelligenta ögonen strålade alltid
som mot en väntad soluppgång, ty soldyrkerska var
hon i hela sin riktning, och sorgen var för henne
detsamma som en plötslig, omotiverad dimma; den
insvepte henne i rå fuktighet och gjorde det så
gränslöst tungt att andas.

Hennes släktingar hade vant sig att betrakta
henne som stående utanför äktenskapet, som ett slags
gemensam tillhörighet, och de skrattade godt åt
hennes »besynnerliga» idéer, eller tolererade dem i
alla fall, då de ju hittills ej ställt till något förfång.

Elsa Maria lät de långa eremitåren passera
revy; hur hade hon låtit sin själ tiga under dem
och nästan trott, att det måste så vara, och hon
jämförde deras tröga stiltje med det sista årets rika
böljegång med sol öfver höga vågor.

Hon reste sig; boken kunde hon gärna lägga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:34:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gungfly/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free