Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller annan våg, som i trög dyning söker en
strandbrädd! Jag bar mål för alla irrande tankar, all
sökande tro. Hans kärlek är min fristad — hans
kärlek är mitt lif.
Du frågade: ’Men Sven Bryde är väl inte ditt
första tycke?’
Nej, det är han naturligtvis inte. Hur skulle
jag, som är skapad för kärlek och endast för kärlek
ha kunnat genomlefva ungdomsårens Sturm- und
Drangperiod utan att tända offereldar på det altare,
vid hvilket jag bäst förstått Gud.
Men jag tycker mig ha samlat och samlat till
bålet under alla dessa intighetsår; nu först stiger
det djärft och klart mot himmelen.
Om jag en gång själf tvingas att släcka det,
borde det ske genom att kasta mig öfver flammorna,
men jag vill ej tänka på aska och rök, så länge,
där finns en blå fladdrande låga kvar, ännu mindre
då nu, när jag har öfverflöd på ved till
brännoffret ...»
Brefvet hade nog varit längre, men Elsa Marias
tankar gledo bort ifrån det, som från något overkligt,
hvilket hon ej vidare finge ge sig lof att tänka på.
Hur hon än vyssat sin aggande oro som vore
den ett sjukt barn, hvilket kunde sofva sig friskt,
förblef den envist vaken. Och hon sade sig
vemodigt, att veden till brännoffret börjat tryta. Hon
trodde ej, att Svens kärlek dött, men det hade händt
på sista tiden, att hon känt sank mark under
fotterna, där hon varit van att gå så härligt tryggt.
Det kunde stundtals komma något skyggt och främ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
