Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem sina barn och pjollrar med dem. Hon har
smekord för dem och leker med dem, som vore hon
en liten dockmamma. Och jag — det finns stunder,
då jag skulle kunna slita upp hela detta växtrike
en miniature med rötterna och trampa på blommorna
i hat mot deras lugna, naturliga utveckling.
Det finns andra stunder, då jag skulle vilja
gömma hufvudet i ett helt fång af doftande blomster
och gråta mig mätt och trött.
Ack, att en gång bli riktigt, riktigt trött till
kropp och själ, slö för jagande ångest, hård för
bäf-vande saknad, stel och likgiltig för blodets röst,
hvilken ljuder så entonigt lika, men också så omöjlig
att tysta, som hafvet själft! Att bli så trött, att
hvarken hufvud eller hjärta orkade värka, att
önskningarna föllo i dvala och lifsbegäret somnade, och
framför allt så trött, att minnet af ägd lycka blefve
till ett slocknadt, aldrig mera tändt ljus.
Jag tror, att jag längtar efter mörkret, ty mitt
sinne är mörkt, men aldrig blir det lättare inom
mig än när jag får se solen.
A ni alla, alla små husvarma, hemtama kvinnor!
Hvad vet ni om oss, som stå utanför?
September.
Hvarför skall jag sätta datum? Det vore som
att mäta upp en sköldpaddas steg öfver en
divansmatta. Nu har jag beslutat att öfvervintra här hos
Lalla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
