Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
går igen och är officiell till kaffet klockan fem? —
En afsky värd tidl»
Hon svarade ingenting, men kom fram till
grinden och öppnade den:
»Stig in — var så god.»
»Och ni ropar inte er moster, alldeles som när
syster portvakterska tillkallar abbedissan for att hennes
blick måtte öfverfara klosterfridstöraren?»
»Nej, jag är ingen nunna, ej ens novis.»
Han skrattade lågt och melodiskt; ett skratt,
som harmonierade med hans vackra leende.
»Jo, minsann är ni så, fröken. En liten rädd
och blyg novis, som håller klosterlöftena i all helgd,
och begrafver världen så godt det låter sig göra.»
»Hvad vet doktorn om mig?» Hon frågade
högdraget och afvisande, men hans stålgrå ögon
borrade sig med en lancetts skarpa, obarmhärtiga styng
in i hennes blick och släppte den ej.
»Jag vet så mycket, att jag tycker det är synd
om er,» sade han enkelt, »inte för hvad, som varit,
men för hvad som blir; ni är inte skapad för ett
ensamt lif. Det vet ni väl själf. Se inte förolämpad
ut! Jag försäkrar er, att det ej är ett uns cynism
— damernas älskningsuppfattning af vår ärlighet!
— i mina ord. När ni stod där borta på
gräsplanen nyss, slog ert själfplågade, trista uttryck mig
så, att jag tyckte jag ville säga er något vänligt.»
»Tack!»
»Men ni vill inte falla visiret? Vi ska vara
konventionella till dess en sjukdom eller liknande
får-mildrande omständigheter förmedlar bekantskapen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
