Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattningen af konst och förädling, och man sjönk
ned i de låga, mjuka stolarna med ett hypnotiseradt
välbehag.
Börje visade henne sina etsningar och
kopparstick, oljefärgstaflor hade han endast ett par af
Liljefors och en Rubens, hvilken utgjorde hans stolthet.
»Se på den och håll af den, eller vänd er bort,»
sade han till Elsa Maria, när han förde henne fram
till denna sin käraste klenod.
Och hon stod länge, länge, helt upptagen af
denna bild, glömsk af tid och rum; hon hade aldrig
sett en tafla, som så fått henne fången. Det var
först, när han ånyo kom fram till henne, denna gång
med två fyllda champagneglas, som hon vaknade
ur sin stämning.
Han räckte henne det ena glaset och lät sitt
eget klinga emot det.
»Tack!»
Hon läppjade på det skummande vinet och ville
sedan sätta bort det.
»Nej,» bad han, »drick det i botten. Ni vet
inte, hur glad jag är öfver, att ni blifvit min gäst.»
Hon svarade ingenting, men hans blick gjorde
henne yr och tvang tårarna upp i ögonen. Hon
kände en nervös lust att gråta ut med hans starka
arm omkring sig, bara gråta och sedan somna från
alltsammans.
Hastigt vände hon sig ifrån honom, ifrig att
dölja sin svaghet och gick fram till gruppen af
damer, där hon med forcerad munterhet kastade sig
in i samtalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
