Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men på bjudningskortet står som till hoffester:
Klädsel: röd dräkt?»
Han bugade sig skrattande.
»Ja, fårgen är gifven. Hvardagens slitna paltor
äro kontraband en sådan kväll. Det skulle bli som
julafton, tänker jag mig. Alla ljus skulle jag tända,
och vi skulle dricka hvarandra till i mitt äldsta vin.»
»Fantasier. Så gör man ej i Ringbo.»
Hon lade hufvudet med en trött åtbörd tillbaka
mot det mörka fönsterdraperiet, och ögonen sågo
långt bort.
»Så gör man öfverallt. Det är en — förädlad
kamp för tillvaron.»
»Nej, nej, man lefver utan ljus och utan vin.»
»Somliga. Inte ni och — inte jag.»
»Ni får höja ert glas för en annan, en af de
unga därborta.»
»Dem är ni rädd för. Jag har märkt det.»
»Ja, jag är feg — utan orsak. Jag menar, allt
det, som de nu gå ut till, har jag passerat.»
»Om jag hade rätt att nu ge er de ord, ni vill
höra, skulle ni glömma det där sjukliga grubblet,
men ni envisas att slita sönder er på snåren, fast
vägen går jämn och tydlig strax bredvid.»
Han vände sig hastigt om och började skämta
med den, som kanske var Signe, om hon inte var
Elin, och Elsa Maria satte sig emellan två af fruarna,
som talade om ett nytt, förträffligt sätt att lägga
in saltgurkor.
Först under godnattagningen kom doktorn till
henne och hjälpte henne med kappan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
