Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det original för lifsvärde jag sökt med ljus och
lykta, och jag föll ned i tillbedjan och tro — tro
på din renhet, som ej skulle se fläckar på solen,
och på din fördomsfria lifssyn, hvilken ej skulle
binda dig bland de många kräldjuren: —
genomsnittsmänniskorna.
Du har svikit mig så som idealen alltid svika,
och än mer, du har kufvat mitt mod och gjort det
till feg underkastelse.
Min härliga, solsökande, starka kärlek förstod
du ej mera af än att du kallar det »synd och skam»,
att ha lyssnat till den, och med de orden har du
stäckt dess flykt.
Men du — det gör mig bittert ondt att skrifva
det — du, som de flesta, bryr dig kanske minst
om vingkraft, du tänker förmodligen: »bättre en
fågel i handen än tio i skogen».
Godt, här har du mig! Nyss var jag konung
öfver all lyckans land, — nu är jag slaf af mina
lustar, och i den skepelsen skall jag pålägga mig
bojan.
Kan du bli min hustru — utan kärlek — så
kan jag — trots min glödande lidelse, den nu slitna
fana, jag en gång skrifvit excelsior på — bli din man.
Meddela, när och hur du vill ha saken
arrangerad.
Tills vidare får du tillåta, att jag tecknar mig
Din Börje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
