Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Har farbror talat vid dig om ...»
»Ja, jag vet allt.»
»Och du fördömer mig inte, Mogens?»
»Jag vet, hvad slumpen kan rasa omkull. Och
du är just ingen solid byggnad, Elsa Maria. Du är
en äkta kvinna med starka tankar och svaga
handlingar. Du vill så modigt och utför så vacklande.
Förlåt min ärlighet, men så har jag uppfattat dig,
och det gör mig ondt om dig, att du skall stå utan
stöd. Tag därför min vänskap och försök att lita
på den.»
»Tack käre Mogens!»
Tårarna bröto fram; hon kunde ej hejda dem,
gråten blef så våldsam, att hon måste bita om
näsduken för att kväfva snyftningarna. Och hon sprang
hastigt in genom porten, nickade än en gång, hörde
den tunga ekdörren hårdt falla igen mellan dem,
hörde honom genast aflägsna sig med fasta, distinkta
steg och famlade sig själf uppför trappan — hon
hade glömt tändstickorna, och händerna trefvade för
att finna ledstången, den var som borta för henne i
allt detta mörker; hon snafvade, stötte mot en vägg;
dess stenkyla återgaf henne besinningen, och hon
stod en sekund stilla för att vänja sig vid mörkret,
sedan skulle hon hitta också i det.
* * *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
