Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mässigt, den enda afvikelsen voro de par orden, som
afslutade det.
»Tack för ditt förtroende; jag skall ej svika det.»
Hon blef med ens lugn. Det var som hennes
eget jag krympt samman till en obetydlighet, ej
nämnvärd en gång, och hon emottog detta möte som
skulle hon uteslutande föra en annans, en
frånvarandes talan. Icke ens en gnista af lidelse
flammade upp inom henne vid tanken på Börje, och
ändå föreföll han henne ej längre så motbjudande
och främmande, snarare som en tillgifven vän, som
skulle få hennes testamente i förvar.
Hon skulle också tala med honom i en del
praktiska angelägenheter, sådana hon aldrig sysslat
med förr, men som nu trädde i förgrunden och
till-tvungo sig hennes intresse.
När hon klädde sig pä söndagsmorgonen och
ordnade håret framför spegeln, tänkte hon halft
vemodigt, med en rest af kvinnlig behagsjuka, att han
skulle finna henne mycket förändrad. Kinderna hade
blifvit magra och håliga under den något gulaktiga
huden och ögonen föreföllo onaturligt stora och mörka,
omgifna som de voro af breda, blygrå skuggor.
I detsamma log hon åt sin egen dåraktiga
granskning, men detta leende förändrade på ett så
underbart tjusande sätt hela hennes utseende, att det
frapperade henne själf. Där hade hon sin makt,
men nu skulle hon frivilligt afsäga sig den.
Blicken gled vidare nedåt gestalten i den mjuka,
svarta empireklädningen, som gaf den ett smidigt,
harmoniskt stilla behag. Hon tyckte, att det ej var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
