Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
goda blick och din barnsliga förtröstan borde du ha
sändt mig dessa dagar. Du är långt, långt borta,
efter du inte kan nå mig, och jag — jag har inga
böner att sända genom guldporten för att hämta dig.
Nu skall jag emellertid få komma tillbaka till
det lilla gröna huset, och kanske skall jag möta dig
där i din egen värld; det skulle vara som att i en
tunnel plötsligt känna en hand gripa om sin, så fast
och innerligt, att det liksom skingrade mörkret.
Ty, ser du, Lalla, de andra tro, att jag far ut
mot den klaraste dag, men jag vet, att tunneln är
där, och jag är rädd för dess klamma luft, och ingen,
ingen förstår min vidskepelse.
Bara en natt till.. . några korta morgontimmar...
och tåget ger signal till afgång, då far Elsa Maria
Heiden bort för alltid, bort från sig själf — in i en
ny tillvaro.
Mogens Kobsam sade så käckt: »Det går!» Jag
ändrar ordställningen och frågar skyggt:
»Går det?» ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
