Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( l7 )
Min Son! (kal då dit fpäda bröd
Af mig det fifta ftynget lida?—
Nej, aefla plikter gå för vida:
Nej, jag är mor, och bör ei ftrida
Mot hjertats och naturens röft.
{Til Norrby.)
Ack! Herre, i min nöd jag til er ömkan flyr:
Jag lärt, uti den dygd fom edert hjerta flyr
At fienden från hjelten (kilja:
Jag fett förtryckarns vän ge den förtryckta flöd.
Nej aldrig, aldrig med er vilja,
Den grymme Chriftjerns hane fa grufligt offer böd.
Med tapperhet i ftridens våda
Ni eder Kung förfvara vet ;
Men ej at utan affky fkåda
En vild Tyrans omenfklighet.
NORRBY.
Rörd af de grymma qval, fom eder fjäl förtrycka,
Jag er beklaga bör, och kan ej göra mer:
Er dygd förtjent en bättre lycka;
Men dygden blir et brott der envåld lagar ger.
Kanfke i lyckans fköt, bekrönt med fegrens lager,
Och i et lugn fom ej hans ftränghet nödig gjort,
At Chriftjern af min hand ei motftånd tola bordt:
Men då i dag på nytt et moln fig- fammandrager,
Som hota kan näns thron, fom hota kan hans aar,
Jag intet annat råd än af hans fara tar,
Och tolk af hämdens bud, jag fafar — men jag lyder.
C CECILIA,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>