Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Invalidfonden. — Vanhuusrahasto.
| Päivälehtis tr. — Päivälehden kirjap. | 7:40 |
| Nya Pressens tr. — Nya Pressenin kirjap | 6:70 |
| Simelii tr. — Simeliuksen kirjap. | 6:25 |
Typ. föreningen — Kirjalt. ylidistys...... 2: 15
Finska Litteraturs, tr."— Suomal. Kirjall.
Seuran ldrjap. ...................... 1: 50
Petterssons tr. — Petterssoniu kirjap.–– 1: 25
Senatens tr. — Senaatin kirjap...........—: 75
Salzensteins tr. — Salzensteinin kirjap. • ■ —: 70
Weilin & Göös’ litogr. tr. — Weilin & Göösin
kivipaino............................—: 70
Weilin & Göös’ tr. — Weilin & Göösin kirjap. —: 55
Centraltr. — Sentraalip.............. • ■ —: 40
Tilgmanns litogr. tr. — Tilgmannin kivip.- —: 35
Tilgmanns tr. — Tilgmannin kirjap.......—: 30
Liewendahls tr. — Liewendahlin paino. • ■ —: 15
Frenckells tr. — Frenckellin kirjap....... —: —
Hufvudstadsbladets tr. —
Hufvudstadsbladetin kirjap.........................—: —
Uusi Suometar.........................—: —
Arvidsons tr. — Arvidsonän kirjap........ —: —
Hbl. civilsätteri. — Hufvudstadsbladetin
civililatojat, ................... ...... —: —
Vi 99.
S:ma 29: 15
M. L.
Reservfonden. — Vararahasto.
Influtna medel. — Kertyneitä varoja.
Päivälehtis tr. — Päivälehden kirjap. ■ ■ ■ • 19: 48.
Hufvudstadsbl. sätt. - Hufvudstadsbl. lat. 16: 80.
Hufvudstadsbl. civ.s. — Hufvudstadsbl. siv.l. 12: 53.
U. Suometars sätt. — U. Suomettaren lat. 8: 30.
Central tr. — Centraalipainosta ......... 5: -.
Lilius & Hertzbergs tryckeri, kirjapaino-• 4: 59.
Finsk Tidskr. tr. — Finsk tidskriftin kirjap. 4: 25.
F. Litt. Sällsk. tr. — S. Kirj. Seur. kirjap. 2: 65.
Simelii arfv. tr. — Simeliuksen p. kirjap. 2: 31.
Pettersson & C:s tr. - Pettersson ja Kp. 1: 50.
Tilgmans tryckeri. — Tilgmannin paino. • 1: 50.
Weilin & Göös’ sätt. - Weilin ja Göös in lat. 1: 45.
Saltzensteins tr. — Saltzensteinin k:p. • ■ • 1: 25.
Senatens tr. — Senaatin kirjap.......... —: 24.
Kirjapaino ..Gutenberg" Boktryckeri • ■••• —: —
Nya Pressens tr. — Nya Pressenin kirjap. —: —.
V, 99.
Summa 81: 85
A. K.
ystävällinen sana l<ail<ille
kirjaltajille!
Kuinka kauvan omat liittoutumattomat
toverimme nukkuvat? Eiköhän olisi aika jo herätä?
Vai odotetaanko vielä? Odotctaankoja nukutaanko
siksi kun kivet heräävät, vai varrotaanko että
»meteoori" nukkuvan nenälle tipahtaa? Näin
täytyy välttämättömästi „näinä aikoina" arvella,
jolloin vieraat, kunnon veljemme ruotsalaiset,
puuhaavat eduksemme ja me vaan suuremmaksi
osaksi nukumme leväperäisyyden sitkeää unta.
Hyvät toverit! Etteköhän tekin puolestanne voisi
jotain tehdä. Vielä ei Liitollamme ole osastoa
joka kaupungissa, ja missä se onkin, kuuluu
tähän hyvin »piskuinen lauma" jäseniä;
»Jarrupo-poffien lauma" monellakin paikkakunnalla on
paljon suurempi. Ajatelkaapa, että teidänkin
velvollisuutenne on ottaa osaa yhteisiin
harrastuk-siimme. Ajatelkaa myös sitäkin: voitteko
rehellisinä kirjaltajina joskus ottaa vieraiden,
organisee-rattujen toverien tarjoamaa apua? Ajatelkaa ja
punnitkaa tarkkaan, oletteko tehneet sitä, mikä
velvollisuutenne on? Muistakaa, että teitäkin on
joskus kehoitettu liittymään yhteistyöhön.
Voitteko silloin puhtaalla omallatunnolla käyttää
hyväksenne tätä apua tai muuta Liittomme
tuottamaa hyötyä? Jos sen teette, niin painakaa
mieleenne, että samalla olette tehneet siveellisen
itsemurhan.
Toisin on asia niiden, jotka ovat jotain
tehneet. He tuntevat silloin saavansa korvausta
työstään ja ponnistuksistaan.
Arvoisa ammattitoveri!
Alä usko, että liittomme on siksi voimakas,
ettei se sinunkin apuasi kaipaa. Pidä aina
muistossasi, että liittomme perustukeena on juuri tuo
yksilöiden muodostama kokonaisuus. Liittomme on
se rakennustyö, jossa kullakin on määrätty
tehtävänsä. Jos yksikin laiminlyö velvollisuutensa,
tuottaa se haittaa tämän rakennuksen koossa-
pysymiselle. Lyöttäydy siis sinäkin kunnon
am-mat. ti toverina täyttämään sitä aukkoa, joka on
tehtäväksesi määrätty!
Vielä on paikkoja ja paikkakuntia, joissa
isännät „valtioviisaasti" vastaavat: »Meillä on niin
vähän yhdistyksen jäseniä. Emme tahdo loukata
toisia". Tällaisen vastauksen sai täkäläinen
kir-jaltajayhdistys Tilgmannin liikkeen
isännöitsijältä esittämäänsä pyyntöön Vapunpäivänvietosta,
vaikka oli vain puolenpäivän loma kysymyksessä.
Eikö tämä ole todellakin
surkeata?–Älkää uskoko isäntien suureen myötätuntoisuuteen,
joka usein esiintyy „isänmaallisuuden" nimessä!
Ei se todellisuudessa useinkaan pidä paikkaansa.
Tehkää itse mitä voitte, sekä isänmaan että oman
etunne puolesta. Älkäämme leväperäisyydellä
valmistako keppihevosia vastustajillemme.
Missä on se niin usein kehuttu kirjaltajien
in-telligenssi: »työmiesten ensimäiset" ?
Tarkasta-kaapa itseänne, oletteko täyttäneet
velvollisuutenne? Oletteko todellakin ensimäisiä? Oletteko
ansainneet rahtuakaan tästä kiitoksesta? —
Tiedän varmaan että näin ei suureksi osaksi ole,
mutta näin voisi kuitenkin olla, jos te vaan niin
tahdotte. Juurittakaa pois tuo vanha Aatami,
velttous ja muutkin paheet, niin saatte nähdä
että kirjaltajatkin voivat olla sitä mitä nyt vaan
ivallisesti heistä sanotaan. Olettehan te jo teidän
ammatti nil e kin pakotuksesta saaneet lukea ja
ammentaa enemmän oppia, kuin muu työväestö.
Annetaanko tämän kaiken lankea tienoheen
tallattavaksi. Tämä olisi surkeaa, sillä myös
meilläkin jokaisella on velvollisuuksia niin
isänmaatamme kuin itseämme kohtaan. „Meteooria" on
jo kai tarpeeksi odotettu, vaan turhaan. Siis
toimeen joka mies, ken vaan kynnelle kykenee,
yhteisten asiain eduksi, ettemme tarvitsisi punastua
organiseerattujen toveriemme edessä. Y.
Censuren och typograferne.
Klafbindandet i mer eller mindre grad af det
fria ordet har hos oss alltid varit rådande,
hvarför vi vant oss vid dessa sakernas förhållanden.
Men numera nöjer man sig ej med, att ej
allenast förneka publicerandet af saker och
förhållanden, som tarfva framdragas i ljuset. På
senare tid har censuren gått ännu längre, i det att
densamma numera vill praktisera med, att
temporärt eller också för alltid indraga sådana
tidningar, som den befinner vara »misshagliga".
Som ett Damoklessvärd hvilar numera detta
indragningssystem öfver Finlands tidningar.
Den första tidning, som drabbades af detta
hårda slag var .,Östra Finland" i Viborg, hvilken
helt och hållet blef indragen. Från 1 april har
dock den indragna tidningens utgifvare erhållit
koncession å ny tidning, nämligen »Viborgs
Nyheter". Under hela den tid, som åtgick för
erhållande af rätt att utgifva ny tidning, erhöllo
arbetarne — fem sättare, — en lön af 60 mark
i månaden. Detta var ju vackert handladt af
principalen, måste hvarje rättänkande typograf
utbrista. Men 60 mk tyckte de fem sättär n e
hvilka, inom parentes sagt, ej tillhöra vår
organisation vara för litet, hvarför de vände sig
direkt till förbundsstyrelsen med en skrifvelse
med anhållan om ytterligare ett tillskott af
organisationen, annars så––—––
— — !!! Förbundsstyrelsen anmodade de fem
sättarne, att vända sig till afdelningen å orten,
samt lofvade, om de så önskade, anskaffa arbete
å andra ställen åt de ordentligare arbetarne.
Sedan svarsskrifvelse i saken af Viborgs afdelning
inkommit, förföll alt vidare rörande denna fråga.
Nu kom turen till Helsingforstidningarna.
Aftonposten" och „Nya Pressen" blefvo, den förra
på en månad och den senare på två månader,
räknadt från den 5 april, indragna. Sättarena å
den förstnämnda tidningen sysselsättes af
tryk-keriet under indragningstiden med civila
arbeten och erhålla fast lön. N. Pr:s sättare
(närmare ett 20-tal) erhålla också under hela
indragningstiden full lön, räknadt efter sista årets
medelförtjänst, Sättarena ha i början
sysselsatts med tillfälliga arbeten t. ex. med sättandet
af »flygskrifter", men har detta arbete äfven
upphört, sedan äfven förbud mot utgifvandet at’
flygskrifter tillsändts tryckeriet.
För denna i sanning vackra handling, N. Pr:s
principaler lagt i dagen gentemot sina arbetare
anse vi oss åtminstone böra uttala ett frän
hjärtat gående tack, hvari hela Finlands typografkär
torde instämma.
Nu senast har åter en tidning i Viborg råkat
ut för indragningsraseriet, nämligen
Vtborgsbla-det, som indragits på en tid affyra månader.
Tillika förbjöds tryckeriet utgifva »ströskrifter".
Huruvida nämda tidnings sättare kunna påräkna
pekuniärt understöd af den indragna tidningens
egare, är tils vidare för oss obekant.
Då nu den faran hotar oss, att kanske ännu
flera tidningar komma att indragas och att,
såsom en följd däraf arbetsbrist i mer eller
mindre grad kan uppstå inom våra led, bör en hvar
typografisk arbetare vara beredd på att, om sa
erfordras understöda sådana arbetare, som komma
att lida af tidningsindragningarna. Vi måste
ovillkorligen inneha en stark solidaritetsanda inom
vår kår. Låtom oss som en man göra front mot
det tillvägagångssätt, som nu tillämpas mot våra
tidningar.
En tröst för oss är, att allmänheten visat oss
sympatier och att den är med oss i denna
säregna kamp. Bidrag ha redan influtit från flere
håll för understödande af sådana arbetare, som
faktiskt komma att lida genom
tidningsindragningarna. Men ha bidragena sändts än hit än
dit, hvilket kan medföra olägenheter vid
bidragens utdelande; hvarför vi bedja dem, som ärna
insända bidrag för ofvan nämda ändamål,
öfverlämna desamma till Finska Typografförbundets
styrelse i Helsingfors. Denna styrelse är mest
kompetent att utdela understöd där så erfordras,
och tillika blir det lättare för densamma att
kontrollera utdelningen af understöden. Hittils har
styrelsen fått emottaga fink 1,213: —.
Äfven i Sverige ha, på initiativ af Svenska
Typografförbundets styrelse, insamlingar gjorts
för att hit öfversändas såsom understöd för
ofvan nämda ändamål.
För att en hvar typograf i Finland må få en
insikt i i, huru organiserade arbetare böra känna
sig solidariska och eniga vid hotande faror, vilja
vi här nedan införa Svenska Typografförbundets
styrelses upprop till Sveriges typografer i den
finska frågan. Måtte det blifva en lärdom för
oss här i Finland, så att vi vid behof kunna visa
oss lika solidariska, som våra svenska kolleger.
Till Svenska typografförbundets medlemmar.
Kolleger!
1 Finland pågår sedan någon tid en kamp.
som ådragit sig hela den civiliserade världens
uppmärksamhet och deltagande för vårt finska
broderfolk.
Allmänt bekant är hurusom under denna kamp
landets förnämsta tidningar blifvit indragna, helt
eller delvis, och hurusom censuren skärpts
därhän, att därest ingen förändring snart inträder,
den fria prässen är ett minne blott i Finland.
På grund af dessa förhållanden har det unga
Finska Typografförbundet en hård pröfning att
vänta, enär de arbetslösas antal växer och de
ekonomiska tillgångarna icke äro stora.
Under de få år det Finska Typografförbundet
existerat har ett godt arbete blifvit utfördt, och
välviljan mot svenskarna har utsträkts så långt,
att resande at’ Svenska typografförbundet, som
under denna tid rest i Finland, ha åtnjutit samma
förmåner som Finska typografförbundets egna
medlemmar.
Det vore till stor skada för arbetarerörelsen,
därest Finska Typografförbundet skulle stupa på
deü ekonomiska frågan, genom att icke kunna
gifva sina medlemmar det understöd, som de
under dessa hemsökelsens dagar äro i så stort
behof af.
Därför, kolleger, våga vi vädja till Eder goda
koliegaialitet och alltid visade benägenhet" till
uppoffringar då det gäller goda ocli stora mål.
Här föreligger ett sådant. Visen genom
uttalanden, att vara finska kolleger åtnjuta Edert
moraliska understöd, och genom lämnande af pen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 05:39:04 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gutenberg/1899/0022.html
