- Project Runeberg -  Gutniska urkunder: Guta lag, Guta saga och Gotlands runinskrifter /
x

(1859) [MARC] Author: Carl Säve - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mangir (Got. managai) uteslutande begagnas i Sagan och uti Lagens ännu yngre handskrift B. Utaf de vigtiga verberna vara och varda träffas den för Gutn. jämnförelsevis ålderdomligare formen wera inf. 7 ggr och den yngre wara 5 ggr i Lagen, men Sagan nyttjar wera ingen enda gång, utan blott wara. Lagen har det äldre præs. ir och iru 124 och Sagan 9 ggr, hvaremot det yngre ier och ieru finnes i den förre blott 58 ggr och uti den senare 6 ggr. Det äldre werþa inf. finnes i Lagen 2 ggr, men warþa ingen gång, och tvärtom den jämnförelsevis yngre warþa i Sagan 4 ggr, men i Lagen ingen. Likaså har Lagen werþr præs. 38 ggr och warþr bara 1 gång, då Sagan icke har det först nämnda någon enda gång, men det sist nämnda 2 ggr.

Af det anförda tyckes det visa sig, att Lagens affattning moste vara äldre än Sagans, och jämnför man derjämnte den förre med de till tiden bestämbara äldsta runinskrifterna, N:o 63 och 58 af åren 1306 och 1326,[1] så synes det i sanning icke vara något allt för djerft antagande, att Guta Lags äldsta del moste vara samlad till ett helt åtminstone ett helt, kanske halftannat århundrade före dessa runinskrifter. När då Schlyter, som mera fäster sig vid hvad man kunde kalla de historiskt juridiska skälen, bestämmer Gotlandslagens affattningstid till den senare eller siste delen af det 13:de årh., så anser jag deremot, att denna tid snarare kan sättas före än efter året 1200.

De sago-historiska underrättelser, hvilka Sagan meddelar, äro visserligen få till antalet, men likväl icke utan en viss vigt. Så t. ex. berättelsen om utflyttningen genom Ryþsaland[2] till Grekland, der desse utflyttare sedan blefvo qvarboende, hvarvid tillägges: ”och änn’ hafva de somt af vårt mål”. Om denna sägen också icke just bevisar, att en så stark utflyttning, som härvid moste förutsättas, verkeligen skett på en gång från sjelfva Gotland, så styrker det dock ytterligare ett äfven från annat håll[3] angifvet förhållande, nämnligen att Germanisk-talande Goter, kanske äfven med någon tillblandning af Nordisk-talande Gutar, någorstädes inom det Grekiska eller Byzantinska riket


[1] N:o 63 (hvars årtal dock ej är fullt säkert) har dock de mindre goda formerna oarn och suntahr, för warn (vår) och sunutahr l. -takr, och N:o 58 har gera, hisan och Buthiþi, för kiara, þisan och Buthaiþi.
[2] På detta sätt torde man böra upplösa urskriftens Ryzaland (32. 11, 34. 16), då z genomgående brukas för þs, ds.
[3] Såsom de Tetraxitiska Goterne på Krim, hvilka omtalas af den Brabantske munken W. Ruysbroek (Rubruquis) 1253, af Venetianaren Josaphat Barbaro 1436, samt ännu af det kejserliga sändebudet Busbeck omkring 1457—64, — (och således mycket senare än de yngste Gotländske runstenarne!) Jfr. v. d. Gabeleutz o. Löbe: Ulfilas II. 2. s. 9.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:55:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gutniska/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free