- Project Runeberg -  Gutniska urkunder: Guta lag, Guta saga och Gotlands runinskrifter /
xvi

(1859) [MARC] Author: Carl Säve - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

derföre oväntadt, att Schlyt. går ifrån läsarten i B ok far ey sannad gart, och i stället föreslår att läsa: ok far ai (nl. mann) sannan (a. sg. m., öfverbevist) at (derom). Mig synes enklare att följa B. och läsa: ok far ai (nl. þet) sannat (a. sg. n. prt) gart (sup.), och får ej det (nl. oqvädinsordet) sannadt gjordt, d. ä. kan ej fulltyga det skymfliga tillmälet.[1] Eller också kunde man antaga denna läsning: ai a-sannat, likasom åsannadt, af ett verbum asanna. Detta sanna, Isl. sanna och Dansk. sande betyder bevittna eller bevisa sanningen af, och denna betydelse ligger också ursprungligen i talesättet: sanna mina ord! — De båda orden siau netr sju dygn antages i Gloss. städse såsom ett sammansatt ord (i likhet med LL:nes siunættingr, Isl. siaunættingr), uti talesätten: 20. 23 i samu siau natum, 24. 3 firi siau nata frest, samt 35. 19 siau netr firi liþstemnu skulu.... menn, och 35. 21 þa skulu þair enn biþa siau netr. Denna sammanslagning synes vara alldeles obehöflig i de två första fallen, och knappast antaglig i de tvänne sista. Uti GR. II. N:o 106 är det åtminstone alldeles omöjligt att tänka sig en slik förening till ett ord; der läses nämnl. om en Petar Kauparfa : hann do siau natum efter ny, han dog 7 nätter efter ny(måne).

Uti Gutniskan förekomma några alldeles egendomliga ord, hvilka icke igenfunnits i någon annan Nordisk fornskrift, och af dessa äro t. o. m. några så sällsynta, att ingen forskare, såvidt bekant är, hittills ens återfunnit dem i något annat Germaniskt språk, och Schlyt. yttrar äfven om några, att deras väsende är honom fullkomligt obekant. Ett och annat uppgifves i Glossar. till Gotl. L. att vara funnet ännu lefvande på Gotl., ehuru den angifna formen synes utvisa, att Förf. icke alltid träffat personer, som varit riktigt hemma uti den renaste Gotländskan och dess uttal.[2] Om några af dessa sällsynta ord följer här en och annan ytterligare upplysning.

Verbet briska föröka; 34. 10 briskaþus kirkiur kyrkorna förökades (i antal). Verbets egentl. betydelse torde vara tillväxa. Detta är nämnl. sannolikt ett ord, som rätteligen skulle hafva vr i uddljudet; men då detta v framför r ännu i dag icke faller sig lätt för öboarnes mun att uttala, så behandlas det på ett af följ. tvänne sätt: antingen bortkastas det såsom uti Isl. och


[1] Talesättet liknar i hög grad det ofvanf. s. XX anförda far sik gyt.
[2] Ej fullt riktigt skrifna Gotl. ord äro följande: Gloss. s. 269 jäjta äta, läs: jeta l. jita; s. 271 grejner säges aldrig, utan grainor grenar; s. 275 läggpejpu är f. def., bör sål. vara läggpäipa f. skenben; — 279 mag-följe, läs magfylgä mågfölje; 288 båt-ränger, läs bat-rängur; 298 svigdöjr är trol. tryckfel för svig- l. svika-döii m. gungfly, af swäiga, swaig, swigin st. vn. svigta, böjas l. sväika, svaik, svikin svika.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:55:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gutniska/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free