Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Legwita f.[1] rya, underbreda. På sänghalmen lägges först underklädet, derefter kommer ett ylle- eller vadmalstäcke, som kallas lägita el. lägta f., och öfverst läggas lakanen. — Om det ovanliga ordet 30. 16. littryggum, B. lyktryggium dat. pl., hvilket i Gloss. öfversättes med förpantningstid, skulle man möjligen kunna gissa, att det komme af ett neutr. lyk- l. lykt-tryggi, hvilket möjligen kunde betyda bestämd, eller kanske af borgesmän betryggad betalningstid, utaf (Isl.) lúka sluta, bringa till slut, afgöra, betala, hvaraf lykt f. slut (ändalykt), afslutning, och tryggia trygga, stadfästa, betrygga. — Ordet liþsmeli n., den vidd, som uppmäter ett leds bredd, finnes ännu i Gotl. och heter lids-meli, liss-meli n., men betyder nu en öppning af obestämd vidd i en gärdesgård (ej just för ett led), eller mellan träden i en skog, särdeles om dymedelst lemnas en lång utsigt; det kommer af Gotl. lid n., Isl. hlið n., och mela mäta, måla, af mal mål, Isl. mæla af mál. — Loyski n. bar fläck å hufvudvården (genom hårets afryckande) motsvaras af Gotl. loyskur l. loysk n. bar, trädlös fläck inuti eljest tätvuxen skog; ett föröfrigt högst dunkelt ord. Skulle det höra till Gutn., Gotl. och Isl. laus lös, som omljuder till Gutn. och Gotl. loysa? Man kunde då tänka sig loyski såsom det, som är aflöst, som blifvit löst, bortryckt; men detta borde då snarare gälla om det afluggade håret. Vore icke betydelsen snart sagdt motsatt, så skulle man kunna tänka på slägtskap med det Isl. lióski m.
ljumske, D. lyske, hvilket i Bj. Haldorsons Lex. öfversättes: pubes v. locus pubis, sylva (väl blott fig.?). Om detta Isl. ord skulle förvandlas till Gutn. blefve det liauski, hvilket ganska nära liknar loyski. Men hvad blifver ett loys ki af?
Mynd-rikkia (25. 2) f., B. mund-rykkia f., öfversättes af Schlyt. med: mindre skuta; men ehura han synes hafva skäl för den förmodan, att här ej gerna kan vara fråga om en ökstock, utan snarare om en något större farkost än en båt, då de olika fartygens omnämnande synes gå från de större till mindre (skip, byrþingr, myndrikkia och batr), så tyckes det återigen å
andra sidan strida häremot, att lagen synes betrakta myndrickian såsom varande af mindre värde än båten, efter som det bestämmes, att man får bemäktiga sig den förre, om hon lemnas utan vård, men ej den senare. Dessutom ser det ut som om den ursprungliga betydelsen just leder till, att ordet från början allenast kan hafva gällt om mycket små båtar, hvilka roddes på det sätt, som ännu brukas (och af sjömän t. o. m. kallas att vricka), att man står i båten, vänd emot bakstammen, och (liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
