- Project Runeberg -  Gutniska urkunder: Guta lag, Guta saga och Gotlands runinskrifter /
xxxi

(1859) [MARC] Author: Carl Säve - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en motsatt väg emot de tvänne nyss nämnda. EstSv. har ett ord grullåk, best. grullåka f., som betyder eldskyffel, eldspade. Det vore troligtvis omöjligt för hvarje språkforskare, som ej känner Gotl., att förklara detta ord. Uti Gotl. finnes ett alldeles liktydigt ord glod-raka, vanligen uttaladt glo-raka f., af glod, Isl. glóð glöd och raka f. raka, skrapa, hvilket har den egenheten, att det lika ofta med ljudomkastning uttalas grolaka, och just denna besynnerliga form är det, som Est-Svenskarne hafva lånat, ty den rätta känna de icke. — Äfven ett annat ganska märkeligt ord lefver ännu både i Gotl. och EstSv., ehuru det nu håller på att dö ut hos oss, hvilket möjligen kunde upplysa ett ord i våra Landskapslagar, som städse gjort alla tolkare stort hufvudbry, Detta ord är Gotl. kâxne m. båtländning, båtställe, på EstSv. kâx, best. kâxn (detta är merendels ett tecken, att ordet fordom hetat kaxn och best. kaxnen, såsom t. ex. en butt, best. buttn botten). Af detta ord kunde LL:es kasna-warger mordbrännare, hafva sin upprinnelse; ty i Vestm. L. s. 89 förekommer detta under den säkerligen ännu ursprungligare formen kaxna wargh. Den första betydelsen skulle då vara: båt-, skeppsbrännare, den som öfvar mordbrand i båtländningar — ett så mycket straffbarare brott som ett på den ödsliga stranden vintertiden uppdraget skepp var mycket mera utsatt för illvilljans angrepp, än t. ex ett hus i en bebodd by — och derifrån skulle betydelsen sedan hafva utvidgat sig till mordbrännare i allmänhet.

Då det ser ut, som att meningen varit att i Glossarium skulle upptagas alla de ord, som finnas i texten, icke allenast af hufvudhandskriften A., utan äfven af den mindre vigtiga B., och således äfven alla de ord, som ifrån denna äro insatta i noterna, så vill jag här uppräkna de i det hela ganska få, som blifvit förbigångna, ehuru orsaken till uteslutandet kanske allenast får sökas deruti, att de af någon orsak ansetts osäkra eller mindre vigtiga. Huru adv. finnes icke i Gloss., ehuru det står uti sjelfva texten 38. 3 af GLT. — I stället för hufvudtextens uttryck uti k. 64 (30. 34) laga farweg, står i B. lad farweg, jf. not 9 till detta ställe. Det är visserligen möjligt, att detta lad blott är ett skriffel för laga; men det är också lika möjligt, att denna handskr. här begagnar ett helt och hållet sjelfständigt ord, nämnl. lad- eller laþ-farweg, en farväg till eller öfver en laþ. Detta laþ eller laþr, då det kanske var masc., är det Isl. láð n. [1] gräs-, betesmark, äfven mark i allm.,


[1] Jf. Eyðist land ok láð, (Hák. mál XXI) Sturl. K. Sög. ed. Holm. I. 168. Ordet, som mera sällan träffat i prosan, är merendels neutr., men förekommer äfven undantagsvis såsom fem.; se de uti Egilsson Lex. poët. anförda ställena.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:55:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gutniska/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free