- Project Runeberg -  Gutniska urkunder: Guta lag, Guta saga och Gotlands runinskrifter /
xxxii

(1859) [MARC] Author: Carl Säve - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

land. Ordet är ännu mycket i bruk i Danmark och södra Sverige t. ex. Halland (Möller: Ordbok) uti det sammansatta fälad m. betesmark, utmark, D. fælled, def. fælleden och derföre kan Gutn. gerna hafva egt ett laþr m. med den nyss nämnda betydelsen, samt laþ-farwegr m. markväg, skogsväg. — Verbum ske l. skie ske, borde också fått en plats i Gloss., då præs. skier (scher) finnes anfördt ur B. två ggr i k. 51, i st. f. skin uti A., se 28, 14, 15 och 33 (not. 2).[1] — För adj. stor stor är blott anförd den för Gutn. egendomliga, ehuru föröfrigt temmeligen onordiska comparativen 26. 18 storari, men uti k. 63 (not. 11, Schlyt.) läses likväl äfven den utur B. hemtade formen 30. 36 (not. 6) styrra (styra). — Sammaledes är verbum unna i Gloss. blott en gång anfördt för GL. (2. 4) och i betydelsen af: unna; men uti B. finnes äfven (18. 39) præs. unnar[2] såsom variant till A.-textens þula, och således egentl. liktydigt med det Isl. una tycka om, låta sig behaga.

Ehuru det, som väl bekant är, städse varit ett i högsta måtto lönlöst arbete att leta efter tryckfel i något verk, som utgått från en så samvetsgrann och omsorgsfull man, som Utgifvaren af våra Landskaps-lagar, så har jag dock, utan allt särskildt sökande efter sådana, under ett mångfaldigt förnyadt genomläsande och pröfvande af hvarje ord och uttryck, särdeles i Gotlands-Lagens Gutniska och Svenska delar, knappast kunnat undgå att upptäcka de fel af sådant slag, som deruti, oaktadt all använd omsorg, dock möjligen kunde finnas. Jag vill här uppgifva de af mig på detta sätt funna tryckfelen, så högst obetydliga de än äro, mest för att visa, huru beundransvärdt felfritt arbetet i detta afseende är, ehuru det hör till dem, som äro bland de allra svåraste att hålla fria från dylika fel. De orättade tryckfelen äro endast 4, nämnligen: s. VI sp. 2 r. 2 (not) står variautur, läs: variantur; — s. 238 sp. 1 r. 1 (nedifr.) 35, l. 35: pr.; — s. 261 sp. 1 r. 24 bobbol, l. hobbol; — s. 309 sp. 2 r. 11 (nedifr.) 6: 3 l. 6: 5. — Jag är ej rätt säker, om till sådana äfven böra räknas, att s. 18 sp. 1 r. 7, 8 utan all anmärkning står firi þaim (dat.) för firi þaun (acc.), — s. 88 sp. 1 r. 20 står aþrar (a. pl. f.) för aþra (nl. oyra, a. pl. m.), — s. 104 sp. 1 r. 5 står nemda aiþir (nom. pl.) för nemda aiþi (a. pl.), — samt s. 282 sp. 1 r. 15 (nedifr.) står m. byn mans för m(iþ) byn þaira, jf. kap. 5 (s. 100).


[1] Det heter nu i Gotl. merendels ske (sker, skede, har sket) med svag böjning, men ett starkt ipf. ska har af P. A. Säve blifvit funnet sedan jag utgaf De st. verb. i Gotl.; jf. FnhT. giscah, MhT. geschach, T. geschah st. ipf.
[2] Borde hafva varit unna pl., eller också får man tänka sig ett annat subject i sing. i st. f. flestar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:55:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gutniska/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free