- Project Runeberg -  Gutniska urkunder: Guta lag, Guta saga och Gotlands runinskrifter /
52

(1859) [MARC] Author: Carl Säve - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

7. Flairinge. — Guþ naþi Heghwata[1] sial, sum hier hwilis, hann gaf ett oyris laighi....þairi helghu... Marghet lit...... Biþin firi Margheto sial . Botulfr i .iþium[2] ry fyrþi mik hit.
8. — þaim skal seghias sial sial-messa hwert ar...
9. Bunga. — Lafrans[3] gierþi stain þissan.
10. Rute. — Sighleiker lit giera stein (hissan) yttir[4] Sighhielm, faþur sinn . (Biþi)n G(uþ fir)ri hans sial.
11. — Sightryggs arfar litu giera stain yfir Auþweli, broþur sinn, a Finnlandi do ...
12. — ... hans sal . Butaiþr a mik.
14. Hall. — Guþ naþi Iuans siel af Hiernum; hans dytrir litu gera mik.
15. — Nikulasa diekn ... firi hans sial a .. a lit g(i)ara hans . hustroya ...
17. Hangvar. — Leiknir raisti stain ok bro gierþi yftir L..., faþur sinn, ok yftir Ringorm, broþur sinn, ok yftir Io(an)...
18. — Gannwiþr ok Botwiþr — — letu hagga ann stain ok yfir sinn faþur Butair aitin . Guþ allswaldughr hafi þina sial . Ok þa war ᛚ ok. primstefr ok Fir sunnudaghr,[5] ok en hann do.
19. — Sighlaif ok Iakaupr af Flinawik þair litu gera mik yfir Swen, faþur sinn,...
20. — Botraifr i Flinawik hann lit mik gera yfir sinn...Iakaup; Guþ naþi hans sial . Þa war Ur primstafr ok Þo(r)s sunnudaghr,[6] en hann do.
21. Lärbro. — Guþ naþi Nikulasa sial, Botiauþar sial ok Roþia(u)þar[7] sial; Botulfr i A..rþu lit mik giara.
22. — Guþ naþi Heghwar(þ)s sial, sum h(ier hwilis?) —... — gera . Fem þusend ar ok hin[8] tu ar ..gna, en tu hundraþ ar waru af Adami ok til Guþs byrþ; e(tt þ)usend ar, þry hudraþ ar ok fim tighi[9] ar af Guþs byrþ ok til T...a dauþa.
24. — Biþir[10] fyri Botlikrar[11] siel i Wik, sum her hwilis.
25. — Biþir[12] iþrar bynir [13]firi Botulfs Smis ok Ol(afs).....sun lit mik gera.
26. — Biþin Goþ fyri Butaiþa sial af Bierghi, sum hier hwilis.
27. — Biþ(i)n firi Bot..., sum (hier) hwilis, Botwiþa Bora i Skakoi (l. Bara i Skabti ?).[14]
28. — Bonden Olafr i Aghnabo[15] liggr hier undir, hann a mik.
29. — Har ritti stain.
34. Helgvi. - Biþin firi Olufar sial...


[1] 7. Heghwata; den i både masculina och feminina namn ofta förekommande formen för gen. sg.; utaf Hegh-hwatr,
af adj. hwatr, rask, djerf hvass.
[2] — Med detta .iþium, hvars första runa är oläslig, menas kanske Fiþium (möjligen Fide socken). Den efterföljande stafvelsen ry gifver ingen mening, äfven om man skulle taga henne för by. Snarare torde det vara en felristad början till följande fyrþi, hvilken fått stå qvar.
[3] 9. Lafrans torde här menas, ehuru ordet snarare liknar Alfrans. Kanske är det samme man, som byggt Helgvi kyrka, jf. N:o 35.
[4] 10. Yttir, på stenen uti el. yti, är en ännu vekare form, än yftir å N:o 17, hvilken förstnämnda ännu lefver på Fårö (yttur) och det nordligaste Gotland (öttur). Detta, jämnte annat, visar denna inskrifts ringa ålder.
[5] År 1514, enl. L. (Runl. s. 154), eller kanske år 1419.
[6] År 1350.
[7] 21. Roþiauþur synes vara ristfel för Roþiauþar g. sg.
[8] 22. Detta hin (anin l. nin) kan jag alldeles icke tyda.
[9] År 1350.
[10] 24. och 25. Biþir står troligen för biþin.
[11] 24. Botlikrar står trol. för Botliknar (jf. Likn-wiþ, N:o 122).
[12] 24. och 25. Biþir står troligen för biþin.
[13] 25. Här har troligen stått: firi Botuifs Smis ok Olafs siel. Detta Smis är ett på ön ofta förekommande gårdsnamn, som nu uttalas Smiss, eg. skulle det vara Smiþs g. sg. af mansnamnet Smiþr, jf. N:o 72.
[14] 27. Slutet på denna inskrift är så oredigt och nött, att någon reda derpå svårligen lär kunna fås.
[15] 28. och 39. Aghnabo är namnet på en gård uti Lärbro socken, hvilket dock nu allestädes på sjelfva Gotland uttalas Angelbos, men hvilkets rätta uttal, Agnabo, ännu fortlefver uti det forntrogna Fårö-målet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:55:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gutniska/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free