- Project Runeberg -  Gutniska urkunder: Guta lag, Guta saga och Gotlands runinskrifter /
55

(1859) [MARC] Author: Carl Säve - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

84. Hanggrän.
Sigmundr let raisa
stain eftir
bryþr sina,
auk bro gierwa
eftir Sigbiern,
san(k)ta Mikal
hielpi (ant) hans,
auk at Botraif
auk at Sigraif
auk at Aibiern,
faþur þaira aldr(a);
auk byggwi hann
i by sunnarst.
        Gairwiþr legþi ormalur
nemr intiur (l. innti ur?).
        Karmanum
retar (l. þet ar) .. (k)ekun.
        Hier mun standa
stain at merkiu(m),
mietr a bierghi,
en bro fyrir.
Sigmundr i.. g...
sliku unnit kuml
Rokr un risti
runar þessi (þessar?)
        Gairlaifr sum ar ar
gar i akan (l. Maria kan?)[1]
85. Bardlingbo.a) Mar(ia); — b) Iohannes; — c) Marku(s);
d) Luk(a)s last gearþa rosuli (l. geara bosuu?).
87. Halla. — ...leggir Iaku(p)... ...ainika sun þaira... ...trabu Leubika(r)[2]no)... ...at feþrga baþa . Guþ ...
88. — ... (? ku)na ha(n)s lit rist(a) kuml at Gair(h)ielmr...
89. Sjonhem. — Roþwisl auk Roþalf þau litu raisa staina eftir sy(ni)... ...þria; þinna eftir Roþfos, hann s(w)iku Blakkumenn i utfaru . Guþ hialpin[3]....sial Roþfo(s)ar, Guþ swiki þa, ar hann swi(k)u.
90. — Þinna eftir [4]A(irik, hann wa)rþ dauþr a Witau . Systrir... ...(? efti)r bryþr þria; Roþanþr auk Roþg(a)utr,
Roþar auk Þorstain, þ(a)ir iru faþur bryþr.
91. — Þinna eftir Hairfos, hann do haima, auk atti dotur aina, han haitir Haili . Utr Waltika[5] gerþi staina auk walkustar[6]... ...Tan auk Botbiern ristu.
94. Atlingbo. — Ilþiauþ (för Hildþiauþ?), Auþwalds enkia Etlings,[7] han lit hwalf otk ... yfir sinn sun Bosta(i)n, ok hann
baþ . a . (i ai?)[8] biþia fyrir ha(n)s sial . Iakupr gierþi stain, Roþma(r)s arfi.
95. — Iakob Isem 1568. — Iakob Isam 1621.[9][10]
96. Tufta. — Friþgair ok Alwaldr ok Roþaiþr litu giera stainhwalf þiss(un?) eftir Roþurm, faþ(ur)... ...sinn . Biþi(n fyri) sial hans . Sa(n)ktus Bartolimeus irni (l. erni?)[11] miskunnar sial (Roþ)urms . Amen.
100.Sanda. — Botaiþr i Boli(n)gaby lit þinna stain gera eftir Olaf, faþur sinn, ... Biþin firi Olafs sial i Boli(n)gaby . Guþ gifi sialu þinni...


[1] 84. Denna inskrift, den enda Gutniska, som är affattad på vers, är på flere ställen högst svårläst, hvadan flere rader nu svårligen kunna förstås, såsom verserna 14—17 och 22—27. — I vers. 19 får man merkiu(m) mieter, om man läser m 2 ggr, liksom man i vers. 11 måste läsa a 2 ggr uti aldr(a) auk.
[2] 87. Leubika kan möjligen betyda Lybeckare och stå i acc. pl., och således kan här vara tal om någre, som dråpo (trabu) dem. Men kanske har der stått Leubikar, nom., och det kan således varit de, som för Gotländske föräldrar dråpo "deras ende son".
[3] 89. Hialpin borde varit hialpi. — Ordet swiku förekommer 2 ggr på två olika sätt felristadt: siku och swiu.
[4] 90. Uti orden Airik han warþ är allt gissadt, utom första runan A och de 2 sista rþ; men det är mycket sannolikt, att det just stått så, då luckan synes jämnt kunna rymma de 9 mellanstående runorna.
[5] 91. Waltika kan måhända stå för ett Waldinga.
[6] — Walkustar; om detta rätteligen skulle vara -kusta l.
kasta, acc. pl., så kunde ordet kanhända vara det Isl. valköstr m., hög af slagne å valplatsen.
[7] 94. Etlings står säkerligen för Atlings, ännu i dag namnet på en gård i Atlingbo socken.
[8] — Af detta gissade i ai (för beständigt??) ses endast, att den mellersta runan varit a, af de andra återstå bara stafvarne. Ordet byn (l. afe) hade här passat fullkomligt. — Pronomen han, d. ä. hon, förekommer 2 ggr uti denna inskrift. Å första stället är det i L., såsom vanligt, ändradt till hon, men å det sista har det fått stå.
[9] 95. Dessa bägge namn, jämnte N:o 5 och 6, sannolikt de yngsta å sten runskrifna ord, som i denna samling förekomma, äro just derföre upptagna, att de visa huru nära intill våra dagar runskrift var i bruk eller åtminstone förstods på Gotland. — Isem el. Isam skulle på det äldre språket hetat Isaim
el. Ishaim; nu uttalas det Äisums, ett gårdsnamn i socknen.
[10] År 1568 och 1631.
[11] 96. Om å stenen verkeligen står irni l. erni, impt. af ett
erna, så kunde detta vara samma ord som Isl. árna, tala till någons förmon, fälla förbön, gynna; men kanske står der allenast kiri (geri, göre). — Hwalf þis.. är i början af inskriften antingen felläst för þit(a), eller också har der troligen stått þisun, acc. pl. n.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:55:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gutniska/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free