- Project Runeberg -  Gutniska urkunder: Guta lag, Guta saga och Gotlands runinskrifter /
56

(1859) [MARC] Author: Carl Säve - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

101. Sanda. — ᚴ sunndaghr, Tir prim, o(k) i tretando rado.[1][2]
102. Hväte. — ... iþr, Botulfs moþir, af Westr-Hwetium, ok Botaiþr, hans husfroya, Mundwal(d)s systir af Rig(h)aim . Hwer sum þitta ...
103. — Hustru Gartrud[3]... ... ... i Melno, han lit hagga tissan stain ywir senn bonda.
104. — Iuan i Grenium hann gaf þissa krunu, fyrst Gudi ok wari Fru ok þairi helghu kirkiu, senni sial til þarfa, ok sidan...
105. Haide. — Hier liggr Gairwaldr i Bierghi ok hans hus-froua.
106. — Beden fyre Petars sial, Kauparfa; hann do siau natum efter ny; ta war ᚮ ok ᚴ prim i fiurtando rado.[4]
107. — Kirkian brann a beleþes-byrþ, lauga-daghin; ta war ᚼ sunnu-daghr ok ᛋ prim i tretando raþo.[5]
108. — Ingemar ok Olaf, de Swensko menn, tair guto tissa klokko.
109. Klinte.Miþ naþum Guþs: Roþwaldr af Huldangium hafr giafit... ...dail fyri sin(ni) sial ok sinn(s?) faþur ok Alwas[6] sial....
110. — Gisus Kristus ᛫ naþi Botwiþa sial, Gils(?), a Wallum
111. — Iuan smidrin, Gannwiþa arwa, wiþr Riþa-nes. Biþin byn ok pater-nostru firi þaira s(ial)...
114. Fråiel. — Olif(r ok)... litu giara stain þanna yfir sinn sun Butailu(?) ... ...moþur Ruþwi... ...firi þaira sal(u)...
116. Garda. — Olafer Robbenn-arwa.[7]
122. Lye. — Iakaupr i litla Ronum hann lit giara þinna stain yvir faþur sinn Olaf, ok broyþr sina Liknwiþ ok Simon; biþim firi þaim ok allum kristnum sialum . Ok þa war liþit af Guþs byrþ fiurtan hundraþ ar ok ainu ari minna þen v (fem) tighi ar; ok i þi ari primaþi ᚴ, ok ᚱ (war) sunnudaghr i ᛐ (l. ᛚᛁ l.l. ᚼᛁ l. XII?) raþu[8])
123. — Þinna sten þa(nn) lit husfru Ruþvi giera yfir sinn bonda Iakop i Mannagardum, sum skutin warþ i hel miþ enn byrsu-sten af Wis-borgh, þa en kunung Erik war bistallaþ pa þi for-nemda slot . En þa war liþit af Guþs byrþ fiurtan hundraþ ar ok ainu ari minna þen fem-tighi ar.[9] Biþium þet, et Guþ naþi hans sial ok allum kristnum sialum . Amen.


[1] 101. Denna korta inskrift är för ingen del svårläst, och det är derföre förunderligt, att man läst henne så olika. Sjöborg (Saml. 2. fig. 3): ᚴ suntahr : ᛐ taur : prim : ok i : tretnaþu: rato : ᛣ (med tvärstreck uppe å stafven) . ᛅ : ᚴ : De 2 sista runorna finnas der alls icke, och dubbelrunan näst efter rato är ett bomärke, som står under runraden, likasom å Haide klocka, se N:o 108 och not. 42. Sjöborg får det på sådant sätt att betyda året 1398.Liljegren (Runlära, s. 167 och 212) får året 1499, emedan han läser: ᚴ Suntahr, ta war prim ᛣᛉ (på en staf, tvimaþr) i tretanþu ratu ᛣ a . k .; men i Runurk. N:o 1992 gör han detta tvimaþr till ᚼ, och får dymedelst året 1487. Läser man åter riktigt Tir, icke taur (hvilket man dels gjort till ᛐ ta var och dels till ta var, d. ä. þa war), och tager detta såsom namnet på runaneller Tyr, så får man 1493 till rätta året. Det efter prim stående o kan ej betyda något annat än ok.
[2] År 1493; enl. L. oriktigt år 1499 (Runl. s. 167), jf. not. 119.
[3] 103. Gartrud; det Gutn. namnet Gairþruþr, uttalas ännu på Gotl. Gartru eller Gadrut.
[4] År 1506.
[5] År 1397; enl. L (Runl. s. 167) år 1492, men det året hade 2 söndagsbokst. ᚠ och ᚼ.
[6] 109. Alwas, står trol. för Alwis g. sg. af Alwir m., jf. L. Runurk. N:o 1069, 1375, 1656 Alwir, Isl. Ölwir; Dieterich (Runen-wörterb.) gissar att Alwas står för Hallwars, hvilket ej är alldeles omöjligt.
[7] 116. Robben-arwa; just på detta sätt uttalas ännu i dag detta gårdsnamn (i Garda socken). Robben är sammandraget af Robiern l. Roþ-biern, Isl. Hróðbiörn.
[8] År 1449.
[9] År 1449.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:55:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gutniska/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free