Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
Anmärkn. 4. 11. (142—150.)
hanna (hana), 14. 25 sunna (suna), 29. 28 þolff (tolf); eller
felaktigt tillsatta: 2. 28 hen (en), 5. 22 þairar (þaira), 13.4 halfru
(halfu), 19. 33 bierint (bierin), 29. 4 dagshuerk (-werk); dels
omsatta: 4. 33 sonch (sokn), 14% 15 Hatar (laitar), 20. 18 gaþr
(garþ); och dels alldeles förbytta bokstäfver, t. ex. 3. 17
sogna-menn (sokna-), 5. 1 maþnaþi (matnaþi), 10. 9 noytgat (noyþgat),
10. 36 wiþnum (witnum), 11. 5 þairu (þairi), 29. 28 þolff (tolf),
31. 26 hasþa (Hafþa), 32. 30 siþri (sigri). Dessa felaktigheter
i skrifsättet kunna t. o, m. stundom föranleda till ovisshet och
misstag angående genus, till tvekan om ord- och casualrformer,
samt gifva ett alldeles oriktigt begrepp om den casus, som styres
af prepositioner och verber; t ex. 1. 11 friþ (friþi), 6. 29 friþr
pl (för friþir?), 7. 27 þairi dat. (þairir gen.), 26. 3 þaim (þaun),
28. 4 krok ok kexi (kroks ok kexis), 29. 28 aþrar a. pl. f.
(aþra a. pl. m.), m. fl.
Stundom åter medför detta vacklande skrifsätt, hvilket ofta
afviker från det eliest vanliga Fornnordiska, att man stadnar
uti en icke ringa villrådighet om Guta-målets forna uttal, såsom
när man t. ex. träffar: 4. 28 haua och 18. 3 hauandi, men för
öfrigt beständigt (öfver 50 ggr!) hafa, hafi, och 9. 16 hafandi,
13. 32 arui, men 14. 25 arfi, 18. 27 kalua (för kalfa). Af
liknande slag är äfven det åtskilliga gångor förekommande bruket
att ett i insattes mellan ordrotens slutkonsonant och ändeisens r,
d. v. s. att ändelsen blir -ir för -r, hvilket stundom händer
sår-väl med substantiver och adjectiver som med verber, t. ex. uti
följande ord, hvilkas i näst fore slut-r står till öfverlopps: 3. 2
wintir, 3. 3 och 5. 18 intir, 3. 42 och 15. 13 sitir, 5. 22 liggir,
9. 10 gutniskir, 10. 15 bierir (för bier), 11. 40 och 13. 15
fingir, 12. 2 fengir (för fengr?), 13. 1 dyrir (för dyr), 16. 25
qweþir, 16. 29 faldir, 18. 6 windir, 18. 16 slitir, 19. 23 gangir,
21. 21 sandir, 24. 34 stelkir, 31. 11 Olauir, 35. 17 laiþingir,
m. fl. Någon gång är denna öfverloppsvokal i ändelsen ett
a eller u, som då äfven bör utgå, såsom: 3. 19 laigulenningar
(för -lendingr), 6. 32 laupar (laupr), 32. 18, 33. 4 kunungur,
32: 37 kunnugur. I andra tillfällen fattas åter den vokal, som
troligen stundom har funnits i ändelsen, t. ex. 2. 20 witr (witir),
5. 7 raiþr, 5. 28, 12. 10, 14. 27 lifr, 5. 36, 20. 27, 23, 24,
28. 29 setr, 7. 10, 11, 16, 18 waitr, men 10. 30 waitir, 7. 25
hittr, men 4. 19, 25. 1, 3, 28. 2, 3, 5 hittir, 11. 34, 14. 5 bytr
(för öfrigt bytir), 14. 23, 24. 23 laifr, men 21. 19 laifir och
15. 41 loyfir, 12. 26, 20. 5, 32 segr, men 25. 15 segir, 18. 29
haitr, men i GS. alltid haitir; äfvenså 2. 33 kallr (kallar),
m. fl. I flere af dessa fall är det svårt om icke omöjligt att
afgöra, hvilkendera formen år den rätta, så mycket mera som
dels bägge kunna hafva lefvat samtidigt, dels den ena tillhört
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
