Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
Ånmärkn. 4. 1. (70.) II. (71—82.)
Med ett ord: inskriften innehåller alltför mycket, som
smakar af en nyare tid och af ovana vid formspråkets
behandling,, för att man skulle kunna våga lita på hennes äkthet,
särdeles som det icke är kändt, ott flere än en ende har
sett och granskat denna runsten, hvilken straxt efter
upptäckten sporlöst synes hafva försvunnit Det är således att
befara, att upptäckaren i denna sak blifvit förd bakom
ljuset af någon icke rått väl gjord efterapning.
4. Anmärkningar till Runinskrifterna.
II. Afdeln.
71) L Någon verklig reda på denna inskrift lär icke kunna fås,
förrän allt sådant blir afröjdt från stenen, som nu till en
stor del hindrar läsningen.
72) 3. Syndir, só segdi; något bättre vet jag icke att föreslå i
stället för inskriftens alldeles tydliga: sidir su sedi.
73) 7. Heghwata; den i både masculina och feminina namn
ofta förekommande formen för gen. sg.; utaf Hegh-hwatr,
af adj. hwatr, rask, djerf hvass.
74) — Med detta . iþium, hvars första runa är oläslig, menas
kanske Fiþiuin (möjligen Fide socken). Den efterföljande
stafvelsen ry gifver ingen mening, äfven om man skulle taga
henne för by. Snarare torde det vara en felristad början
tiU följande fyrþi, hvilken fått stå qvar.
75) 9. Lafrans torde hår menas, ehuru ordet snarare liknar
Alfrans. Kanske är det samme manf som byggt Helgvi
kyrka, jf. N:o 35.
76) 10. Yttir, på stenen uti el. yti, är en ännu vekare form, än
yftir å N:o 17, hvilken förstnämnda ännu lefver på Fårö
(yttur) och det nordligaste Gotland (öttur). Detta, jämnte
annat, visar denna inskrifts ringa ålder.
77) 2L Roþiauþur synes vara ristfel för Roþiauþar g. sg.
78) 22. Detta hin (anin l. nin) kan jag alldeles icke tyda.
79) 24. och 25. Biþir står troligen för biþin.
80) 24. Botlikrar står trol. för Botliknar (jf. Likn-wiþ, N:o 122).
81) 25. Här har troligen stått: firi Botuifs Smis ok Olafs siel.
Detta Smis är ett på ön ofta förekommande gårdsnamn,
som nu uttalas Smiss, eg. skulle det vara Smiþs g. sg. af
mansnamnet Smiþr, jf. N:o 72.
82) 27. Slutet på denna inskrift är så oredigt och nött, att
någon reda derpå svårligen lär kunna fås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
