Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmårkn. 4. II. (83—95.)
75
83) 28 och 39. Aghnabo är namnet på en gård uti Lärbro
socken, hvilket dock nu allestädes på sjelfva Gotland uttalas
Angelbos, men hvilkets rätta uttal, Agnabo, ännu
fortlefver uti det forntrogna Fårö-målet.
84) 35. Uttalet Yskilaim (för Yskilhaim) brukas ännu i daa
af allmogen i st. f. Eskilhem, af Eskil, Isl. Ás-kell
eL Ås-ketill.
85) 40. Linhatta(r) g. sg. m., är samma ord, som finnes i
gårdsnamnet Linhatta i Vall; men kanske äro bägge komna af
en nom. Liknhattr, jf. gården IAknhatta i Stenkyrka, m. fl.
ord på likn, jf. not. 80.
86) 43. Om man kunde antaga} att här verkeligen menades:
i K-raþu och att detta skulle utmärka l:sta raden uti
Påsk-taflan, så skulle denne stens år falla emellan 1140 och
1167; men sådant är knappast sannolikt.
87) 45. Randulfr; stenens Raneulfr är säkerligen läsfel, man har
läst } för Det påföljande namnet Sniawalfds) upplyses
af en annan grafsten på samma ställe, hvilkens
muiikstils-inskrift börjar: "Hic requiescit Snyowaldus". Sno- el.
Snauvalds är ock ett flerestädes förekommande gårdsnamn.
Jf. Wallin Runogr. Gothl. s. 127, 128.
88) 46. Detta öfverflödiga e synes hafva uppkommit genom att
man ristat nästa ords begynnelsebokstaf 2 ggr, i fall ej
dermed skulle menas ok.
89) — bukka är otydligt; det kunde äfven läsas butkka, L.
har buti a.
90) 50. Einu är en gissning för det eljest fullt tydliga einn;
meþ einu skulle kunna betyda: med ens, en gång för alla9
för ali tid.
91) 5L A stenen står husbroia, b för f, såsom å flere andre af
de allra yngste runstenarne, jf. N:o 72, 75, 132, 142.
92) — Inskriften å denne präktige, men ej särdeles gamle
runsten (4 aln. 2 t. lång och 3 aln. 81, bred) är svår att förstå,
särdeles mot slutet. Gissningsvis kunde detta så tolkas: ... och
I värden det, som de (båda) städse äro nu (ni. saliga,
arfvingar af Guds rike?).
93) 53. Ordningen tyckes här vara något förvirrad. Det ser
ut som att de tre sönemes namn först blifvit glömda och
sedan efteråt tillsatta. Faþur borde ock varit faþir, nom.
94) 58. Man kan af det Latinska Autlew(u)s se, att det Runska
Aulaif bör vara Auþlaif. Ehuru orden af Botlini kunde
synas utmärka ett ortnamn, torde dock dermed snarare
menas mannens faders namn (Botlingr), ott döma af det Lat.
Botlingis; men præp. af bör då utgå.
95) 61. Likat står mnske för Liknhatt, a. sg. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
