Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmärkn. 4. II. {106—118.)
77
106) 75. Slutorden itagn el. i tagn kunna möjligen beteckna
köporten. — Uti Botolfar l. Botolfr står b för f, liksom
hus-broya, för -froya; jf. N:o 51, 72, not. Öl.
107) 80. Det besynnerliga ortnamnet Annuhanendium påminner
något om gårdsnamnen Hanes i Endra ford. Endrum d.
pl. och Anningakra (-åkra) i Hafdhem.
108) 83. Betr ändradt från beþr. Slutordet sunia (el. sina, se
not. 29) står måhända för kuna (kunna).
109) 84. Denna inskrift, den enda Gutniska, som är affattad på
vers, är på flere ställen högst svårläst, hvadan flere rader
nu svårligen kunna förstås, såsom verserna 14—17 och
22—27. — I vers. là får man merkiu(m) mieter, om man
läser m 2 ggr, liksom man i vers. 11 måste läsa a 2 ggr
uti aldr(a) auk.
110) 87. Leubika kan möjligen betyda Lybeckare och stå i acc.
pl., och således kan här vara tal om någre, som dråpo
(trabu) dem. Men kanske har der stått Leubikar, nom.,
och det kan således varit de, som för Gotländske föräldrar
dråpo "deras ende son\
111) 89. Hialpin borde varit hialpi. — Ordet swiku förekommer
2 ggr på två olika sätt felristadt: siku och swiu.
112) 90. Uti orden Airik han’warþ är allt gissadt, utom första
runan A och de 2 sista rþ; men det är mycket sannolikt,
att det just stått så, då luckan synes jämnt kunna rymma
de 9 mellanstående runorna.
113) 9L Waltika kan måhända stå för ett Waldinga.
114) — Walkustar; om detta rätteligen skulle vara -kusta l.
kasta, acc. pl., så kunde ordet kanhända vara det Isl.
val-köstr m., hög af slagne å valplatsen.
115) 94. Etlings står säkerligen för Atlings, ännu i dag namnet
på en gård i Atlingbo socken.
116) — Af detta gissade i ai (för beständigt??) ses endast, att
den mellersta runan varit a, af de andra återstå bara staf
-varne. Ordet byn (l. afej hade här passat fullkomligt. —
Pronomen han, d. ä. hon, förekommer 2 ggr uti denna
inskrift. A första stället är det i L., såsom vanligt, ändradt
till hon, men å det sista har det fått stå.
117) 95. Dessa bägge namn, jämnte N:o 5 och 6, sannolikt de
yngsta å sten runskrifna ord, som i denna samling förekomma,
äro just derföre upptagna, att de visa huru nära intill våra
dagar runskrift var i bruk eller åtminstone förstods på
Gotland. — Isem el. Isam skuttett på det äldre språket hetat Isaim
el. Ishaim; nu uttalas det. Aisums, ett gårdsnamn i socknen.
118) 96. Om å stenen verkeligen står irni l. erni, impt. af ett
erna, så kunde detta vara samma ord som Isl. árna, tala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
