- Project Runeberg -  Gutniska urkunder: Guta lag, Guta saga och Gotlands runinskrifter /
80

(1859) [MARC] Author: Carl Säve - Tema: Runic inscriptions
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

Anmärkn. 4. 11. (142—150.)

acc. sg. Stenen och L. hafva burn, men hvilket såsom
sådant icke gifver någon mening.

143) 165. |>essun (n. sg. fi, el. n. & a. pl. n.) arwais gifver
ingen mening, ej haller om man delar þess unar wais.

144) 169. Hialpi; gissadt efter stenens hab...; men kanske är
det hafi (med b för f)?

145) 179. Om man finge tyda denna afbrutna inskrifts ord så9
att dermed menades att + var söndagsbokstaf och Y
prim-staf, så skulle stenens årtal antagligen vara 1349 eller 1444.
Men då det senare var ett skottår, borde tvänne
söndags-bokstäfver varit utsatta (ehuru sådant likväl icke alltid skedde),
och det kunde derföre synas sannolikare, att här vore fråga
om året 1349, hälst då inskriftens språk mera talar för en
högre ålder.

146) 180. Den till hälften utnötta inskriften börjar nu med
genitiven Iakoupar. Meningens fyllande kunde ske på
följande sätt: ... lit N. N., kuna l. sun Iakoupar, giara stain
m. m.

147) 187. Denna bristfälliga inskrift synes innehålla flere
felaktigheter; så tyckes dess faþir stå för feþir l. feþr, a. pl.,
och hwilir för hwilas; hwar passar icke rätt väl i
meningen; namnet Botaukr har äfven ett misstänkt utseende.

148) 197. Runan þ har i denna inskrift öfver allt blifvit
använd för att beteckna 1, hvilket jämnte annat lovisar
hennes högst ringa ålder.

149) 198. Inskriftens senare del låter sig icke tyda, då man
icke med visshet vet, om de tvänne inklamrade orden äro
ställda på riktigt ställe eller icke. Deremot kan det tagas
för nästan afgjordt att den, som lät göra stenen, egt sitt hem
i Vestergarda, socknens af ålder vigtigaste bondegård.

150) (203.) För att vara en så ung runinskrift, är dess språk
ganska rent och väl bibehållet. Runan þ var naturligtvis
redan då (år 1572)*) utbytt mot t eller d. De utelemnade
bokstäfverna a i sunndaghr och s i siakstando lemnar intet
bevis för språkets förfall; men ett sådant vore deremot
onekehgen slutstafvefsen -ar såsom singular-ändelse i
prim-stafar, såvida det ej är ett skriffel, men hvilket då äfven
återfinnes ofvanföre uti Botolbar (N:o 75) för Botolfr. Uti
siakstando är brytningen ia ålderdomligare an Guta Tjxgs
ie uti siex; dock får man ännu stundom höra gammalt folk

*) S. 59 r. 34 står, genom tryckfel, oriktigt 1575 för 1572; likaledes har
nottecknet (*)) blifvit der ofvanför (s. 59 r. 13) uteglömdt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:55:23 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gutniska/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free