- Project Runeberg -  När jordens grundvalar bäfva. Messinas undergång. Världens största naturkatastrof i historisk tid /
230

(1909) [MARC] Author: Willy A:son Grebst
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ständigt utmattade. En förtviflad fader, som redan hade
räddat sin hustru och tre barn, beröfvade sig, då han
ieke äfven kunde rädda sitt fjärde, frivilligt lifvet för
att icke låta det omkomma ensamt...

Men det underbaraste beviset för att den mänskliga
själen är smidd af ren metall, — slutar Lombroso,
-äro d.e otaliga fall, i hvilka personer endast af
medlidande och barmhärtighet störtade sig i faran och
modigt sågo döden i ögat. En ung Hicka på 17 år, som i
fio timmar legat under ruinerna och var svåct sårad,
räddade, knappast befriad, med förtviflans mod åtta
personer. En man med ett träben, befriade ensam en
hel familj. När han upptäckte en korg med äpplen,
gaf han bort dem alla utan att ens behålla ett enda för
egen del, ehuru han på tre dagars tid icke hade fått en
munsbit till lifs. En kapten vid namn Pettini begal
sig med dödsföraktande mod in i en brinnande byggnad
och räddade med yttersta nöd en ung kvinna och fyra
andra personer. Och då man efter detta hjältedåd
berättade för honom att ytterligare en människa, en
gammal lam herre, befann sig inne i huset, trängde han än
en gång dit in och lyckades, ehuru halfkväfd af rök och
illa bränd i hufvudet och på armarne, att bära ut den
gamle och hans hushållerska, som redan var medvetslös
och omedelbart efteråt afled. Men då de räddade ville
tacka kaptenen, protesterade han på det lifligaste. — Jag
har endast gjort min plikt, — sade han, — det hade
hvarje annan god soldat också gjort.

Sådana fall som dessa skulle kunna uppräknas i det
oändliga. Och jämförda med händelser, som förekommo
under liknande katastrofer i forna tider, beteckna de
en utveckling i sedlig riktning och ett moraliskt
framåtskridande, som det är den intresserade forskaren en
källa till verklig tillfredsställelse att kunna konstatera...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:40:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gwamessina/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free