Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX.
Jill nalt i de dödas siad. — Det blir afton. - Soldaterna återvända från arbetet.
— Räddningsarbetet afbrytes hvarje kväll. — Något, som kunde ha varit ett fält för
svensk företagsamhet. — Ljuseffecter. — Vandringen till nattlägret. — Min goda tar.
— Ett frugalt kvällsmål. — Italienaren berättar. — Den lilla gröna papegojans
räddningsbragd. — Räddade endast för att dö. Tre syskon begrafvas lefvande. —
De finna mat och dryckesvaror. — Tändstickorna. — Blindhålan. Matförrådet
tar siat. — En af syskonen dör. — Den lille Francesco lyckas bli fri. — Ilan
tillkallar hjälp. — Af ven systern befrias. Ett skott och hvad som följde. — Sömnlösa
timmar. Själskval. — Jordbäfning. — Eldsvåda. — »Den som ändock vore borta. . . »
Öfver Messina, – de dödas stad, — började kvällen
sänka sina långa, dystra skuggor.
Dagen, min första dag där, hade varit ledsam, rägnig
och grå, med tunga, lågt hängande och i kanterna
trasade och llikade skyar. Och nu kom mörkret smygande
från alla håll på en gång. Ljudlöst tassande som en
tigrinna, hvilken är öfver en, innan man knappast anar
hennes närhet Det, — mörkret, — kom från alla håll
på en gång. Den grå dagern blef först en knappt
märkbar nyans grumligare, så ännu en, ännu en och ännu
en. Och därpå var det natt med en gång, dyster natt,
ogenomträngligt mörkan natt, natt i de dödas stad, — i
det härjade Messina.
Under det att det mörknade hördes kajen genljuda af
soldaternas taktfasta tramp, tramp, tramp, då de tågade
ut ur den inre staden och ned till sina kvarter vid
hamnen och järnvägen. Det var natten, som dref dem
bort från räddnings- och röjningsarbetet. Deras trötta
armar och verkande ryggar skulle nu få hvila. 1
sökandet efter ännu lefvande skulle en tolf timmars paus
inträda. Och under dessa långa tolf timmar skulle
i natt liksom under alla de föregående nätterna
hundratals plågade väsen få sucka, kvida och stöna ohörda
under ruinerna. Till många skulle befriaren döden
komma. Men andra åter skulle kanske bli vansinniga...
Det var gräsligt detta, att räddningsarbetet måste
af-brytas hvarje kväll. Många, många gånger hände det,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
