Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadsji-Murat - 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hoppade upp som på resårer och gick brådskande
ut, svängande med armarna. Efter tio minuter
kom han tillbaka med en svartbränd, senig,
kortväxt tjetjentser i luggsliten gul kaftan och svarta
nedkippade damasker. Hadsji-Murat hälsade på
den nykomne och frågade genast, liksom obenägen
att spilla ord i onödan:
»Kan du föra min murid till ryssarna?»
»Det kan jag,» svarade Bata muntert. »Jag
kan allting. Ingen tjetjentser går upp mot mig.
En annan lofvar hvad som helst, men gör
ingenting. Men jag kan.»
»Godt,» sade Hadsji-Murat, »för ditt besvär
får du tre,» och han sträckte upp tre fingrar.
Bata nickade till tecken, att han förstod. Men han
tillade, att han icke brydde sig om pengarna, utan
att han för ärans skull vore beredd att vara
Hadsji-Murat till tjänst. Alla där uppe i bergen kände
ju Hadsji-Murat, som slagit de ryska svinen.
»Det är bra,» sade Hadsji-Murat. »Långt skall
repet vara, men kort talet.»
»Jag skall hålla mun,» sade Bata.
»Där Argun kröker sig midt emot
klippbranten, på skogsgläntan, stå två halmstackar. Vet
du?»
»Ja.»
»Där vänta mina tre ryttare på mig,» sade
Hadsji-Murat.
»Aha,» nickade Bata.
»Fråga efter khan Mahoma. Khan Mahoma
vet hvad som skall göras och sägas. För honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
