Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadsji-Murat - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i natten knarrade dörren till kunatskajan, och
Hadsji-Murat reste genast på sig och grep sin
pistol. Mjukt glidande öfver jordgolfvet, kom
Sado in i rummet.
»Hvad är det?» frågade Hadsji Murat, som
om han aldrig sofvit.
»Vi måste tänka oss för,» sade Sado, i det
han satte sig framför Hadsji-Murat. »En kvinna
såg från taket, när du kom,» sade han, »och
talade om det för sin man, och nu vet hela aulen
det. Alldeles nyss kom en grannkvinna
inspringande till min hustru och talade om, att de
gamle samlats i moskén och vilja fängsla dig.»
»Jag måste härifrån,» sade Hadsji-Murat.
»Hästarna äro i ordning,» sade Sado och
lämnade hastigt saklan.
»Eldar,» hviskade Hadsji-Murat, och så fort
Eldar hörde sitt namn och först och främst sin
murschids (höfdings) stämma, for han genast upp
och makade pälsmössan till rätta. Hadsji-Murat
tog sina vapen och sin kappa, Eldar likaså. Och
så gingo de bägge två stillatigande ut ur saklan
under skärmtaket. Den svartögde gossen förde
fram hästarna. Vid ljudet af hofslagen mot den
tilltrampade vägen stack ett hufvud ut genom
dörren till grannsaklan, och klapprande med
träskorna sprang en man uppför backen till moskén.
Det var ingen måne, endast stjärnorna lyste
klart på det svarta himlahvalfvet, och i mörkret
syntes konturerna af taken på saklorna, tydligare
än de andra moskébyggnaden med sin minaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
