Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadsji-Murat - 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den muntre svartögde tjetjentsern
Khan-Mahoma nickade också och måtte ha sagt något lustigt
åt Vorontsof, ty Khanefi visade leende sina hvita
tänder. Men den rödskäggige Gamsalo kastade
endast en flyktig glimt ur sitt enda rödsprängda
öga på Vorontsof och fäste det sedan åter på
öronen af sin häst. Då Vorontsof och Hadsji-Murat,
ledsagade af sviten, redo tillbaka till fästningen,
gjorde soldaterna i tiraljörkedjan sina
anmärkningar.
»Hur många har han inte förgjort, den satan!
Och nu ska ni få se, hvad de komma att kela
med honom.»
»Tror jag, det! Han var ju den främste af
Sjamyls underbefälhafvare. Nu behöfver man inte
vara rädd för honom längre.»
»Men en tapper krigare är han, det måste
man säga.»
»Ja, men rödskägget där, titta, så ilsket han
blänger.»
»Det är nog en riktig rackare.»
Alla lade särskildt märke till den rödskäggige.
Borta vid skogshuggningen sprungo de
soldater, som stodo närmast vägen, fram för att titta.
Officern skrek åt dem, men Vorontsof hejdade
honom.
»Låt dem titta på sin gamle bekante. Vet du,
hvem det här är?» frågade Vorontsof den närmaste
soldaten, i det han med sin engelska brytning
långsamt uttalade orden.
»Nehej, ers excellens.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
