- Project Runeberg -  Hadsji-Murat och andra berättelser och utkast (Efterlämnade skrifter III) /
125

(1912) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadsji-Murat - 15

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HADSJI-MURAT

125

vändigt,» sade han. »Men jag tillåter ingen
kritisera det.»

Bibikof insåg hela grymheten i förfarandet mot
sekteristerna och hela orättvisan i öfverflyttandet
af dem som varit kronobönder, det vill säga, de
enda fria bönderna, till apanagebönder, d. v. s. den
kejserliga familjens lifegna. Men det var omöjligt
att göra invändningar. Att icke samtycka till
Nikolaus’ åtgärder skulle varit detsamma som att
afstå från den lysande ställning, han innehaft i
fyrtio år. Och därför böjde han underdånigt på
sitt svarta, gråsprängda hufvud till tecken af sin
lydnad och sin beredvillighet att fullgöra
majestätets grymma, vanvettiga och ohederliga vilja.

Efter att ha afskedat Bibikof, sträckte Nikolaus
på sig i medvetandet af en samvetsgrant fullgjord
plikt, såg på klockan och gick för att kläda sig
till couren. I paraduniform med epåletter, ordnar
och band trädde han sedan ut i
mottagningsrummet, där öfver hundra personer, uniformsklädda
herrar och damer i urringade festdräkter, alla
uppställda på bestämda platser, ängsligt afvaktade hans
ankomst.

Med liflös blick, utspändt bröst och den stora
magen pösande fram både ofvanför och nedanför
bältet, trädde han ut till de väntande, och då han
kände, att allas blickar voro riktade på honom i
ängslig underdånighet, tog han på sig en ändå
stoltare min. När hans ögon mötte ett par andra
ögon, som han kände igen, kom han ihåg, hvem
de tillhörde, stannade och sade, ibland på ryska,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Mar 14 16:26:08 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hadsji/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free