- Project Runeberg -  Hadsji-Murat och andra berättelser och utkast (Efterlämnade skrifter III) /
260

(1912) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Walborg Hedberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En vansinnigs memoarer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25fi

EN VANSINNIGS MEMOARER

i kyrkan på söndagar och helgdagar, jag gick till
nattvarden, jag fastade till och med, som jag börjat
göra efter färden till Pensa, och bad, men mest
af gammal vana. Jag väntade mig ingenting af
det, på samma sätt som man icke rifver sönder
en växel, utan protesterar den i laga tid, fastän
man vet, att man ej skall få ett öre på den. Jag
gjorde det bara för alla händelsers skull. Min
enda sysselsättning — mina affärer hade jag icke
längre nog energi att sköta — var att läsa
tidningar, tidskrifter och romaner och spela litet kort,
samt då och då af gammal vana gå på jakt. Jag
hade i hela mitt lif varit en ifrig jägare.

En gång på vintern följde jag med en granne
ut på vargjakt. Vi togo på oss skidor och åkte
i väg öfver snön. Jakten misslyckades, vargarna
bröto sig ut ur drefvet. Jag hörde det på långt
håll och åkte in i skogen för att följa ett färskt
harspår. Spåret förde mig långt in till en glänta.
På gläntan fick jag se haren. Men han tog ett
skutt och försvann ur sikte. Jag vände om
tillbaka. Vägen gick genom en tät skog. Snön låg
djup, skidorna fastnade, det blef allt snårigare. Jag
började undra, hvar jag var — snön hade
förändrat allting. Och jag kände plötsligt, att jag gått
vilse. Icke ett ljud hördes. Jag var trött och
badade i svett. Stannade jag, frös jag ihjäl,
fortsatte jag, skulle krafterna svika mig. Jag ropade.
Allt var tyst. Ingen svarade. Jag vände om igen.
Samma sak... Jag såg mig omkring, allt var tät
skog, man kunde icke urskilja, hvad som var väster

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:55:38 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hadsji/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free