Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historien om en moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
HISTORIEN OM EN MODER 286
samtal — och på samma gång mitt sista samtal
med henne — då jag satt kvar hos henne tills
klockan var öfver tolf, var det, som rörde sig om
Peter Nikiforovitj. Det var en ung student, hennes
barns förste lärare, som dog hos dem i lungsot
— en egendomlig människa, som hade stort
inflytande öfver henne, och som väl var den ende,
hon kunnat älska efter sin man, eller som hon
kanske älskade, utan att själf veta af det.
Vi talade om honom och om hans
lifsåskådning, som jag kände och på den tiden delade.
Han var — jag vill icke säga en lärjunge till
Rousseau, fastän han kände och älskade honom,
men en människa af samma skaplynne. Han var
sådan, som vi föreställa oss forntidens vise. Och
på samma gång hade han en omedveten kristens
mildhet och ödmjukhet. Han var öfvertygad om,
att han icke kunde tåla den kristna läran, men
hela hans lif var en enda själfuppoffring. Han
fann det tydligen tråkigt att lefva, om han icke
hade någon att offra sig för och kunde göra det
med besvär och smärta för sig själf. Först då var
han nöjd. Dessutom var han oskyldig som ett
barn och öm som en kvinna.
Om hon älskade honom, kunde det vara
tvifvel om, men att han älskade och dyrkade
henne, det kunde ingen betvifla, som såg honom
i hennes närvaro. Man behöfde bara se på hans
stora runda ljusblå ögon, hur de blickade på henne
och följde alla hennes rörelser och återspeglade
hvarje uttryck i hennes anlete, man behöfde bara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
