- Project Runeberg -  I häfdernas hall : verklighetssagor för de unga /
22

(1900) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FRÅN SAGORNAS Ö.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från världen långt bortom det svarta hafvets svallande
rand. Isländingen hungrar och lider, men han knotar icke.

Randen i söder mörknar allt mer. Julens tid är inne.
Julen är det glada hoppets tid. Hoppet för Island är ute.

Då ljusnar det i norr. Skenet kommer i knippen — långa
ljusstrålar kastas fram öfver himlen; de slockna åter, men
snabbt och ljudlöst följas de af nya, ännu starkare, ännu
klarare, gula, röda, gröna flammor.

Ishafvet brinner; isfjällen låga — det lyser öfver
landet, öfver fjorden, öfver den stora staden, den enda,
präktiga, ståtliga staden af femtio svarta tjärade träkojor.

Och i nordljusets darrande, flammande sken — se,
som en uppenbarelse, som en glänsande fager dröm glider
skeppet in i fjorden, sagoskeppet från fjärran land med
mjöl och mat ombord och med en modig man på skansen.

Det är han, sagans yngste son, Islands siste höfding,
Islands konung — folk, böj dig för honom, räddaren och
befriaren!

Han kommer med kraft åt dina unge män, med hopp
åt dina bleka kvinnor, med rosenkind åt dina späda barn.
Gläd dig, hungriga folk, se, höfdingen nalkas med mjöl
och mat! —»

»Vänta litet», säger Gunnar och griper mig i armen;
»hur såg han ut? Har du inte också hans porträtt?»

Hur såg han ut! Jag riktar blicken bort till min
islandsgrupp på vägghyllan, där en kär bild blickar emot
mig mellan små berg af svart obsidian och mjölkhvit spat.
Åter stryker min hand öfver brefvets blad.

Hur han såg ut! Vän Björn, du som för Islands framtid
kämpar din stora lifskamp där uppe i nordlandets
hufvudstad, icke harmas du i ditt ljusa sinne, om jag inför dessa
svenska barn skänker Islands konung dina drag? —

»Jo, Gunnar, hög står han i skeppets stam, så som
det en höfding höfves. Hans gullgula hår lockar sig rikt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:45:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hafderna/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free