Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I DET LANDET DACIEN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»O lyckliga natt, o saliga natt, då vissheten härom
i gudomlig klarhet blef min, den natt, då jag först
skådade Herrens brud, prisad vare den Högste i höjden!»
Petrus de Dacia knäböjer på cellens hårda golf; hans
ansikte är djupt nedböjdt; rosenkransen glider mellan hans
fingrar; han utgjuter sitt hjärta i stilla bön.
Så raspar pennan vidare. Fort går det dock icke;
ty väl måste den skrift präntas, som skall vara ett
vittnesbörd för århundraden.
Denna natt grydde hans nya, hans egentliga lif;
hittills hade han famlat vilse i töcken; nu är lifvets mening
honom klar, nu äger han ett heligt intresse, en gudomlig
uppgift: att se och följa jungfruns kamp mot de svåra
anfäktelser, som fresta henne att vända sitt hjärta till
denna världens nöjen, att bistå henne, att fröjdas öfver
hennes seger och sedermera kungöra den inför alla folk.
Vägen mellan Köln och Stumbelen vandrar han ofta,
och det blef honom förunnadt att skåda det nya undret,
huru törnekronan af osynliga händer trycktes kring
jungfruns panna, den brudkrans hon skulle bära, himlens
rena brud.
Huru härligt och uppbyggligt var det ej att skåda
det tålamod och den glädje, hvarmed hon bar allt
kroppsligt lidande, härligast dock att förnimma, att själens strid
vardt henne lättare, smärtan mindre, när han stod vid
hennes sida, när han utsträckte sin hand öfver hennes
flämtande bröst — icke vidrörde henne, o nej; ingen
jordisk mans hand skall någonsin beröra den för himlen
utvalda!
Hur ljufligt att sedan — en krets af fromma bröder och
systrar — vid den flammande härden uppbygga hvarandra
med samtal om helgon och martyrer eller att i oskyldig
glädje gemensamt intaga den torftiga måltiden i den låga
stugan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
