- Project Runeberg -  I häfdernas hall : verklighetssagor för de unga /
111

(1900) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRVISSO LEFVA DE DÖDE.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och bäfvande för upptäckt och skälfvande af skratt hade
jag läst och läst om de båda tokroliga tvillingbröderna
Dromio och de lustiga tvillingbröderna, deras herrar; och
glödande af engelsk patriotism hade jag halfhögt läst om
konungar Henrik och Edward och Richard, om den tappre
York och om den ädle Suffolk.

Skulle detta nya teaterstycke, som jag nu fått
tillstånd att läsa, månne vara lika roligt?

Och jag började:

Es lächelt der See,
er ladet zum Bade —

och jag läste, först mumlande, sedan med hög röst, glömsk
af allt omkring mig, utan att märka, det min fader leende
af nöje stod i dörren. Borta var läxans plåga, borta den
dödande, kväfvande, sömnväckande tråkigheten.
Visserligen med felaktigt uttal, men med jubel i rösten läste
jag så det klang i rummet:

Wir fahren zu Berg, wir kommen wieder
Wenn der Kukuk ruft, wenn erwachen die Lieder — — —


Det var min själs första vårbad i diktens klara, rena
böljor; det var majluft i hvarje rad, det var klingande
sång från skogar och höjder.

Och den bar mig, den förde mig genom skolårens
tvång, den följde mig in i klassen, den ljöd genom
resolveringens knaggligheter.

Med glorieglans omgaf den min faders hvita hufvud;
den blef ett med allt, som i lifvets ungdomstid varit mig
dyrast och skönast.

Och den följer mig än. Nyligen stod jag med
klappande hjärta på den plats, där den store skalden lefvat
sitt lifs bästa dagar, i den täcka Saalestaden Weimar, det
minnesrika Ilm-Athen. Jag stod i hans dödsrum, jag stod
vid hans graf, furstegrafven, där han hvilar sida vid sida
med Sachsen-Weimars konstälskande hertig och med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:45:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hafderna/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free