- Project Runeberg -  I häfdernas hall : verklighetssagor för de unga /
114

(1900) [MARC] Author: Cecilia Bååth-Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRVISSO LEFVA DE DÖDE.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kärlek, försakande, uppehållande, tröstande — ett exempel
för mig och dig och alla tiders kvinnor! —’

Jag lutade mig lätt framåt, med händerna knäppta
kring mitt knä, medan du satte dig bekvämt till rätta på
mattan bredvid mig.

*



’Vårtid brusar genom Türingerlandet.

Karnavalens glädje brusar genom Weimar. I de smala,
krokiga gatorna trängas ungdomliga skaror med vårens
första blommor i hår och händer.

Också det hertigliga hofvets herrar och damer äro
ute att se på vimlet. Du skulle kunna varsna månget skönt
anlete, på hvilket förfining och snille tryckt sin prägel.
Men din blick är fängslad af den högreste mannen med
det rödblonda håret, som faller rikt ned öfver den höga
kragen på hans blåa frack.

Han vänder dig ryggen; du kan ej se hans drag.
Men en skälfning i ditt hjärta säger dig dock, att det är
ungdomens, frihetens och patriotismens skald, som står
där borta, står alldeles orörlig i vårens stimmande
karnavalsbrus, står som förtrollad framför en liten grupp af
damer, unga och eleganta. Det är den nobla fru von
Imhoff — han känner henne mycket väl. I hennes hus
samlas Weimars alla store; dit komma hertigen och
hertiginnan på besök; där går Göthe ut och in, som vore
han hemma. Där har Wieland sin egen vrå, där han
drömmer fram sin Oberon i mjuka rytmer. Där låter
Lizzt spinettens tunna toner ljuda med underbar makt,
och där har han, ungdomens skald, sin själfskrifna plats.

Mycket väl känner han fru Imhoff; men hvarför står
han då så stel och orörlig?

Ah, det är inför den unga damen bredvid henne!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:45:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hafderna/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free