I häfdernas hall : verklighetssagor för de unga / 144 (1900) Author: Cecilia Bååth-Holmberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRVISSO LEFVA DE DÖDE.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

När morgonsolen den 10 maj 1805 grydde öfver
Türingerlandet, klappade redan sorgebudet på alla portar:

Schiller är död!

Schillers dödsrum.

Hölj dig i sorgens klädnad, glada stad! Stäng Thalias
tempel, häng sorgeflor på dina fanor! Sörj, allt Tysklands
folk! Dina unge söner ha mistat sin fanbärare, dina
döttrar ha förlorat den ridderlige sångare, som så höfviskt
hyllat den sanna kvinnan, kvinnan i dagens och hemmets
enkla, men allt uppbyggande, allt uppehållande arbete.

Sörj, Tysklands ungdom!

Bestörta ila Weimars invånare ut på gator och torg;
de samlas i grupper, de snyfta, de spörja, och mot det
hvita huset med de gröna fönsterluckorna riktas tusen
tårfyllda ögon. Från stad till stad, från land till land flyger
dödsposten med vindens snabbhet, och alla ädla andar
känna, att världen gjort en omätlig förlust.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>