Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen. Sieur Clubin - Andra boken. Mess Lethierry - 2. En fantasi han hade - 3. Man är sårbar i det man älskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A4
mansgossar på åtta år sitta på kabelrullarna med en bok i
hand. I alla tider ha dessa normandiska sjömän varit
kända för sitt satiriska lynne, och man berättar om dem
många fyndiga och kvicka ordlekar.
3.
Man är sårbar i det man älskar.
Mess Lethierry hade hjärtat i handen: en stor hand och
ett stort hjärta. Hans fel var denna beundransvärda
egenskap, förtroende till människor. Han hade sitt sätt för
sig att ingå en öfverenskommelse; det var högtidligt; han
sade: »Jag ger Gud mitt hedersord därpå!»’ Och när han
sagt detta, höll han äfven sitt ord till punkt och pricka.
Han trodde på Gud, icke på det öfriga. De få besök han
gjorde i kyrkan skedde af artighet. På hafvet var han
vidskeplig.
Och likväl hade han aldrig ryggat tillbaka för något
väder, hur svårt det än var; det kom sig däraf, att han var
föga tillgänglig för motsägelser. Han tålde dem lika litet
af oceanen som af någon annan. Han ville bli åtlydd; så
mycket värre för hafvet, om det satte sig på tvären; det
måste ge med sig, mess Lethierry gjorde det icke. En
fräsande våg, som reste sig i vädret, kunde lika litet som en
tvistande granne hejda honom i hans väg. Hvad han sade
var sagdt, hvad han föreslog var gjordt. Han böjde sig
hvarken för en invändning eller en storm. Nej fanns icke
till för honom, hvarken i en människas mun eller i ett
åskmolns mullrande; han bara gick på och ville inte veta af
någon vägran. Däraf hans envishet i lifvet och hans
oförskräckthet på oceanen.
Han kokade gärna själf sin fisksoppa, hade fullkomligt
reda på den kvantitet peppar, salt och grönsaker, som
behöfdes, och njöt lika mycket af att laga soppan som att äta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
