Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen. Sieur Clubin - Tredje boken. Durande och Déruchette - 5. Djäfvulsbåten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
den var en kondenserings- och expansionsmaskin. Den
hade icke något svänghjul, på grund af stödjepunktens
ostadighet, hvilken olägenhet, såsom sker ännu 1i dag,
afhjälptes genom en dubbelapparat, som lät två vefvar
: alternera fästa i båda ändarna af axeln, så att den ena
alltid var i sin starka punkt, när den andra var i sin döda.
Hela maskinen hvilade på en enda gjutjärnsplåt, så att,
till och med i händelse af ett svårare haveri, den icke af
någon sjögång kunde bringas ur jämvikten eller det sin
form förlorande skrofvet äfven bringa maskinen ur dess
form.
Man hade på denna tid ännu icke uppfunnit den
oskillerande cylindern, som onödiggör vefstakarna; men på denna
tid ansågs vefstaken vid cylindern för maskineriets sista
ord. Ångpannan var af skiljeväggar delad i flera rum och
försedd med sin matarpump. Hjulen voro mycket stora,
hvarigenom kraftförlusten minskades, och skorstenen
mycket hög, hvarigenom draget i ugnen ökades; men
hjulens storlek erbjöd alltför stor yta åt vågorna och
skorstenens höjd alltför stort vindfång. Skoflar af trä, bultar
och nafvar af järn, sådana voro hjulen; de hade en god
konstruktion och kunde märkvärdigt nog äfven afkopplas.
Tre af skoflarna voro ständigt under vattnet.
Hyjulcentrums hastighet var endast en sjättedel större än fartygets,
och däri låg felet hos dessa hjul. Dessutom voro
veftapparna för långa, och sliden släppte in ångan i cylindern
med för mycken friktion. Men på den tiden ansågs denna
maskin för ett litet mästerverk, och var det äfven.
Maskinen var förfärdigad i Frankrike, på mekaniska
verkstaden i Bercy. Mess Lethierry hade, som sagdt, till
en del hittat på den själf; mekanikern, som efter hans
utkast konstruerat den, var död, så att maskinen nu var
alldeles ensam i sitt slag och omöjlig att ersätta med en
ny af samma slag. Den, som gjort upp ritningen, fanns
kvar, men konstruktören fattades.
Maskinen hade kostat fyrtiotusen francs.
Lethierry hade själf byggt galioten på den stora täckta
stapelbädden, som ligger bredvid det första vakttornet
mellan S:t Pierre Port och S:t Sampson. Han hade själf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
