- Project Runeberg -  Hafvets arbetare /
66

(1908) [MARC] Author: Victor Hugo Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen. Sieur Clubin - Tredje boken. Durande och Déruchette - 7. Samma gudfar och samma skyddspatronessa - 8. Visan Bonny Dundee

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

66

henne som en fin dam. Han hade gifvit henne en lärare i
musik, ett piano, ett litet bibliotek och äfven litet nål och
tråd i en sykorg. Hon läste mera än hon sydde och
musicerade mera än hon läste. Mess Lethierry ville ha det så.
Allt hvad han fordrade af henne var, att hon skulle vara
behaglig och älskvärd. Han hade uppfostrat henne mera
till blomma än till kvinna. Ingen, som studerat sjöfolk,
skall finna detta underligt: det sträfva älskar det fina.
För att nigécen skulle kunna förverkliga onkelns ideal,
måste hon bli rik. Detta var också hvad mess Lethierry
ämnade. Hans väldiga hafsmaskin arbetade för detta
mål. Han hade ålagt Durande att arbeta ihop en
hemgift åt Déruchette.

8.

Visan Bonny Dundee.

Déruchette bebodde det vackraste rummet på Les
Bravées. Det hade två fönster, mahognymöbler, en säng
med grön- och hvitrutiga omhängen och hade utsikt åt
trädgården och den höga kullen, där slottet Le Valle ligger. Det
var på andra sidan denna kulle som Bå de la Rue var
beläget. ”

Det var äfven i detta rum som Déruchette hade sitt
piano. Hon ackompanjerade sig på detta piano, då hon
sjöng sin älsklingsvisa, den vemodiga skotska melodien
Bonny Dundee. Hela aftonskymningen ligger i denna
melodi, hela morgonrodnaden låg i hennes röst; detta
bildade en angenämt öfverraskande kontrast. Man sade:
»Miss Déruchette sitter vid sitt piano»— och de
förbigående stannade ibland vid trädgårdsmuren för att lyssna
till denna så friska sång och denna så sorgsna melodi.

Déruchette var, där hon sväfvade af och an i huset,
själfva glädjen. Hon skapade där en beständig vår. Hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:45:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hafvetsarb/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free