Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen. Sieur Clubin - Femte boken. Revolvern - 1. Konversationen på värdshuset Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTE BOKEN.
Revolvern.
Konversationen på värdshuset Jean.
Sieur Clubin var mannen, som går och väntar på ett
tillfälle. .
Han var liten och gulblek, med en tjurs styrka.
Hafvet hade icke förmått göra honom solbränd. Hans kött
tycktes vara af vax; han hade vaxljusets färg i hyn och
dess dämpade sken i ögonen. Hans minne var någonting
alldeles särskildt och svek honom aldrig. Att en gång
ha sett en person var för honom detsamma som att ha
honom hel och hållen, alldeles som man har en anteckning
i en annotationsbok. Denna lakoniska blick liksom högg
en i kragen; hans ögonsten tog ett aftryck af ens ansikte och
gömde det. Detta ansikte måtte åldras aldrig så mycket, så
kände dock sieur Clubin igen det. Omöjligt att leda detta
envisa minne på villospår. Sieur Clubin var fåordig, lugn
och kall; aldrig en gest. Hans öppna utseende vann
genast från första ögonblicket. Många ansågo honom
enfaldig; han hade i ögonvrån ett veck af förvånande dumhet.
Någon bättre sjöman än han kunde, som vi redan sagt,
icke gärna finnas; ingen kunde jämföras med honom i
konsten att halsa och brassa ett segel och ställa det efter
vinden. Ingen kunde vara mera beryktad för sann
guds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
