- Project Runeberg -  Hafvets arbetare /
247

(1908) [MARC] Author: Victor Hugo Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Gilliat den illistige - Första boken. Skäret - 9. Skäret och sättet att tillgodogöra sig det

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

247

Han hade likaledes fiskat upp det lilla ankaret, som
fastnat i ett hål på ett grund, där det blottades af ebben.

Han hittade i hvad som varit Tangrouilles hytt ett
stycke krita och gömde det omsorgsfullt; man kan behöfva
göra märken.

En stor läderpyts att användas vid-eldsvåda samt några
baljor i ganska godt stånd kompletterade denna
arbetsutrustning.

Allt hvad som återstod af Durandes stenkolslast fördes
till magasinet. ”

På åtta dagar var bärgningen af detta vrakgods
fullbordad; skäret var rengjort från spillrorna och Durande
lättad. Det fanns nu på vraket ingenting mera kvar än
maskinen.

Det stycke af förskeppsväggen, som ännu hölls kvar vid
akterskeppet, tyngde icke mycket på vraket och hängde där
utan alla slitningar, emedan det uppehölls af ett utsprång i
klippan. För resten var det stort och bredt och tungt att
släpa på och skulle alltför mycket belamrat magasinet.
Detta stycke fartygssida hade utseendet af en flotte.
Gilliatt lät det stanna där det var.

Gilliatt, som under detta arbete ofta försjönk i djupa
tankar, sökte förgäfves efter Durandes galjon. Den var en af
de saker, som vågorna för alltid ryckt bort. För att
återfinna den skulle Gilliatt velat ge sina båda armar, om han
icke för tillfället så väl behöft dem.

Strax utanför ingången till magasinet såg man två
högar med vrakgods, järnhögen, som kunde smältas om,
och trähögen, som kunde bli bra till bränsle.

Gilliatt var tidigt i dagningen vid sitt arbete. Med
undantag af softimmarna om natten tog han sig icke ett
ögonblicks hvila.

Hafstjädrarna, som flögo af och an, sågo på hur han
arbetade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:45:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hafvetsarb/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free