- Project Runeberg -  Hafvets arbetare /
268

(1908) [MARC] Author: Victor Hugo Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Gilliat den illistige - Andra boken. Arbetet - 2. Hur Shakspeare kan sammanträffa med Aischylos - 3. Gilliats mästerverk kommer Lethierrys till hjälp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

268

kring sig något annat sorl än vindens och någon annan hop
än vågornas.

Ingenting kan jämföras med okunnighetens brist på
tillförsikt, om icke möjligen dess oförvägenhet. Då
okunnigheten någon gång vågar, så är det emedan den har en
kompass inom sig. Denna kompass är intuitionen af
sanningen, som hos ett enkelt och okonstladt förstånd stundom
är klarare än hos ett mera utbildadt.

Att vara okunnig inbjuder till att försöka.
Okunnigheten är ett grubblande, och det vetgiriga grubblandet
är en kraft. Vetandet förvirrar stundom och afråder ofta.
Vasco de Gama skulle, om han varit vetenskapsman, ryggat
tillbaka för Stormarnas udde. Om Kristofer Kolumbus
varit kosmograf, skulle han icke upptäckt Amerika.

Den andre i ordningen, som besteg Mont Blanc, var en
vetenskapsman, Saussure; den förste var en herde, Balmat.

Dessa fall äro dock, i förbigående sagdt, endast undantag
och beröfva icke vetenskapen något af dess värde. Den
är och förblir regeln. Den okunnige kan finna,
vetenskapsmannen ensam uppfinner.

Isterbuken låg alltjämt för ankar i den lilla viken vid
foten af L’Hommeklippan, där hafvet lät den vara i fred.
Gilliatt hade, som man erinrar sig, ordnat allt så, att han
hade fri och obehindrad förbindelse med båten. Han
begaf sig dit och tog ett noggrant mått af dess bredd på
flera ställen, i synnerhet på midten. Därpå återvände han
till Durande och mätte den längsta diametern på
maskinens underlag. Denna diameter var två fot mindre än
isterbukens största bredd. Maskinen fick således rum i båten.

Men huru få ned honom i den?

3.
Gilliats mästerverk kommer Lethierrys till hjälp.

Någon tid därefter skulle en fiskare, som varit nog
oförvägen att vid denna årstid ströfva omkring bland dessa
skär, fått sin djärfhet rikligt belönad genom anblicken af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:45:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hafvetsarb/0274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free