- Project Runeberg -  Hafvets arbetare /
281

(1908) [MARC] Author: Victor Hugo Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Gilliat den illistige - Andra boken. Arbetet - 5. Sub umbra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

281

från den mot idealet upproriska verkligheten. Det onda
komplicerar det ofantliga världsalltet med man vet icke hvad
för ett tusenhöfdadt missfoster. Det onda är med
öfverallt för att protestera. Det är orkanen, och det hindrar ett
fartyg i dess gång; det är kaos, och det hindrar en värld att
spricka ut. Det onda bringar lifvet, som är en logik, i oreda.
Det låter flugan uppslukas af fågeln och planeten af
kometen. Det onda är en plump i skapelsen.

Nattmörkret förorsakar svindel; den, som för mycket
betraktar det, störtar däri och arbetar med händer och
fötter för att komma upp igen. Intet arbete tröttar så som
detta studium af mörkret. Det är studiet af något, som
utplånats. ”

Ingen hvilopunkt för tanken. Utgångspunkter utan
något bestämdt mål. Stridiga problem, som korsa
hvarandra, alla möjliga tvifvel, trängande sig på oss på en gång,
alla lagar flytande i hvarandra, en omätlig
sammangyttring, som gör att stenen vegeterar, att vegeterandet har lif,
tanken tyngd, att kärleken sänder ut strålar och
tyngdkraften älskar; en omätlig anfallsfront af alla frågor, som
utbreder sig i det gränslösa dunklet; det endast halft
skymtade, som gör upp utkastet till det okända; den kosmiska
samtidigheten fullt synbar, icke för blicken, utan för
intelligensen, i den stora otydliga rymden; det osynliga blifvet
en vision. Det är mörkret. Människan befinner sig
därunder.

Hon känner det icke i detalj, men hon bär, i
proportion till sin andliga kraft, på den ofantliga tyngden af det
hela. Trycket af denna börda var det, som dref de
kaldeiska herdarna till astronomien. Ofrivilliga uppenbarelser
uttränga genom skapelsens porer; en utsvettning af vetande
sker på något sätt af sig själf och blir den okunnige till gagn.
Hvarje ensling, på detta mystiska sätt impregnerad, blir,
ofta utan att han vet om det, en naturfilosof.

Mörkret är ett och odelbart. Det är bebodt, bebodt
utan förflyttning genom det absoluta, men äfven bebodt
med förflyttning. Ty någonting rör sig där, någonting
oroande; en helig skapelse genomgår där sina faser.
Afsikter, krafter, bestämmelser arbeta där gemensamt på ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:45:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hafvetsarb/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free