Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Gilliat den illistige - Fjärde boken. Hindrets dubbelbottnar - 2. Vidundret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
binder det med sina långa band. Inunder är det gulaktigt,
ofvanpå askgrått; intet förmår återge denna obeskrifliga
dammfärg; man vore frestad att säga: ett sjödjur gjort af
aska. Det är en spindel till skapnad och en kameleont
till färg; retadt blir det violett. Och någonting
förskräckligt: det är blött som gelé. ’
Dess slingor strypa, dess vidröring förlamar.
£ Det har ett skörbjuggs- och kallbrandsartadt
utseende; det är sjukdomen i skepnaden af ett vidunder.
Det är omöjligt att slita lös; det är som fastvuxet vid
sitt rof. Huru? Genom det lufttomma rummet. De åtta
tentaklerna, breda nedtill, bli allt smalare och sluta som
nålsuddar. Under hvar och en sträcka sig parallellt på
längden två rader sugvårtor, som mot spetsen bli allt mindre;
hvarje rad innehåller tjugufem vårtor, hvarje tentakel
femtio, hela djuret har således fyrahundra. Dessa vårtor
äro koppglas.
Dessa koppglas äro hornaktiga, blygrå, cylindriska
brosk. Hos den stora arten växla de mellan diametern hos
ett femfrancstycke och tjockleken hos en finsärt. Dessa
cylindrar skjutas ut ur djuret och dragas in igen; de kunna
borra sig in flera centimeter i sitt rof.
Denna sugapparat har hela känsligheten hos ett
klaviatur; den höjer och sänker sig och lyder den minsta afsikt
hos djuret. Den största känslighet kan icke jämföras
med sammandragningsförmågan hos dessa koppglas, som
alltid rättar sig efter djurets inre rörelser och de yttre
händelserna. Denna drake är en sensitiva.
Detta vidunder är detsamma som sjömännen kalla
djävulsfisken, vetenskapen kallar en cephalopod och sagan
kallar kraken. De engelska sjömännen kalla honom äfven
blodsugaren. På öarna i La Manche kallar man honom
pieuvren.
Han är vid Guernesey mycket sällsynt, vid Jersey
mycket liten, vid Serk mycket stor och ganska allmän.
Ett kopparstick i Sonninis upplaga af Buffon
föreställer en cephalopod i färd med att krama sönder en
fregatt. Denis Montfort tror, att de höga breddgradernas
polyp verkligen kan bringa ett fartyg att sjunka. Bory
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
